Blå Stjärnan 1
YRKE | VETERINÄRPATOLOG De senaste åren har Europ
a gång på gång sett vilka katastrofala följder ett fågelinfluensautbrott kan få – inte minst vilda svanar drabbas. Foto: Lucas Allmann / Pexels ska ta reda på varför. Ofta är det som ett detektivarbete, säger hon. EN SVANS DÖD På ett av metallborden i salen har Ylva Lindgrens kollega, viltpatologen Henrik Uhlhorn, just obducerat en utmärglad ungsvan som nyligen hittats död i södra Dalarna. För många kanske det låter som ett ointressant fynd, men i själva verket kan det ha stor betydelse. I slutet av januari, bara några dagar innan Tidningen Blå Stjärnans besök på SVA, konstaterades årets första fall av fågelinfluensa hos tamfåglar i Sverige. Visserligen i en mindre hobbyhönsbesättning i Västra Götaland, men de senaste åren har Europa gång på gång sett vilka katastrofala följder ett fågelinfluensautbrott kan få. Så sent som 2021 slog sjukdomen till mot Sveriges största äggproducent och omkring två miljoner höns fick avlivas (Svenska Blå Stjärnan spelade en viktig roll i arbetet för att smittan inte skulle spridas vidare). Fågelinfluensa sprids ofta via vilda fåglar och en död svan i södra Dalarna kan vara en stor sak om den visar sig bära på sjukdomen – då kan man tidigt sätta in olika åtgärder och restriktioner för att bekämpa smittan och skydda tamdjursbesättningar i området. Först har ett svabbprov (ett prov som tas med hjälp av en sorts tops) tagits för att kolla om svanen har fågelinfluensa, eller aviär influensa som sjukdomen också kallas. Det har gjorts i en speciell obduktionssal för höginfektiöst material med extra hög säkerhet. Något som bland annat innebär att salen har ett eget ventilationssystem och att man måste bära speciell skyddsutrustning där. Men testet var negativt och nu är det upp till Henrik Uhlhorn att ta reda på varför svanen dog. Efter att ha öppnat den är han säker. – Anledningen är rätt uppenbar, säger Henrik Uhlhorn och pekar på en snörögla som sitter runt fågelns undernäbb. ”I det här fallet har fågeln dött på grund av ett främmande föremål den inte borde fått i sig.” – Svanen har svalt ner ett snöre – det är troligen en elstängseltråd, för det finns metallbitar i den. Förmodligen handlar det om en lossliten tråd som fastnat i växtlighet som svanen sedan ätit av, och den går genom halsen och ner i magsäcken. Tråden med öglan har gjort så att den inte kunnat räta på nacken ordentligt och växtlighet den fått i sig har fastnat i halsen och inte kommit längre. I magsäcken finns bara sand. Så i det här fallet har fågeln dött på grund av ett främmande föremål den inte borde fått i sig. Men vi har några fåglar som ligger och väntar som förmodligen kommer visa sig vara positiva för fågelinfluensa. TÅLIGA KOR Varje år görs omkring 5 000 obduktioner av djur på SVA. Men den stora bulken arbete handlar om att undersöka olika vävnadsprover med mikroskop. Men varifrån kommer allt? Det är olika. Vilda djur hittas oftast av jägare eller av allmänheten. På rapporteravilt.sva.se kan den som hittat ett dött vilt djur gå in och rapportera sitt fynd och bifoga bilder på det. Sedan gör SVA bedömningen om det är intressant för dem att ta in fyndet för vidare undersökning. Ända sedan 1940-talet har SVA samlat in så kallat fallvilt för att övervaka hälsoläget hos vilda djur i Sverige. Sällskaps- och lantbruksdjur eller prover från dem undersöks oftast på initiativ av veterinär och/eller djurets ägare. Ibland kan det vara försäkringsbolag som vill ha reda på hur djuret dött för att veta om de ska betala ut pengar eller inte. – Jag är extra intresserad av lantbrukets djur och där finns den här flockaspekten med, att en smitta kan drabba ett stort antal djur och också slå hårt mot livsmedelsproduktionen. Patologernas jobb är väldigt viktigt i övervakningssyfte, för att ha uppsikt över de allvarliga smittsamma sjukdomar som vi vet finns i Sverige, men också för att ha koll på om sjukdomar vi BLÅ STJÄRNAN 1-202 53