Blå Stjärnan 1
NYHETER | BLANDAT HEMSIDESKRASCH NÄR FOLK SKULLE
REGISTRERA SINA KATTER Olika ljud kan påverka älgars beteende. Foto: Federico di Dio / Unsplash Människoröster skrämmer älgar mest Forskare från Sverige, Norge och Tyskland har undersökt olika ljuds potential för att skrämma bort älgar. Klar segrare: människoröster. – Försöket visar att det är möjligt att använda ljud för att påverka älgarnas beteende. Till exempel för att skrämma bort dem från platser vi inte vill att de ska vara på, säger Manisha Bhardwaj som lett studien. Älgar ska helst inte vistas på jordbruksmark, skogsplanteringar, vägar eller järnvägar och frågan är hur man får bort dem därifrån. Undersökningen gjordes på Grimsö forskningsstation som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I ett område som täcker 13 000 hektar satte forskarna ut åtta saltstenar, där det minsta mellanrummet mellan två stenar var en kilometer (saltstenar placeras ofta ut för att hjälpa vilda djur att hålla rätt salthalt i blodet). De placerade sedan ut så kallade ljudskrämmor på platserna, anordningar som gör att olika ljud sätts igång när rörelsedetektorer uppfattat förflyttningar i området. De olika ljuden var: en människoröst som pratade i normal samtalston, skall från en jakthund och en kombination av pärluppglesång och trummande från en spillkråka. Dessutom satte man upp videokameror som kunde filma det som utlöste ljudet. Det gjorde att forskarna under 50 dagar hade fångat 14 BLÅ STJÄRNAN 1-2023 cirka 700 ”händelser” med älgar och hur de reagerade på de olika ljuden, på film. Människorösten gjorde att 75 procent av älgarna gav sig av från platsen, jämfört med 39 procent när de hörde jakthundsskallen. De älgar som valde att stanna kvar blev mer vaksamma, särskilt efter att de hört människorösten och hundskallet. Forskarna undersökte också hur benägna älgarna var att återvända till en plats som de skrämts bort från av ljud. Människorösten var det ljud som gjorde att de höll sig borta längst tid. Manisha Bhardwaj, tidigare på SLU men nu på universitetet i Frankfurt, har lett projektet. – Våra resultat tyder på att det går att använda ljud för att påverka beteendet hos älgar även om skillnaden mellan de hotfulla och icke-hotfulla ljuden var mindre än vad vi hade förväntat oss, säger hon till slu.se. I studien samarbetade forskare på SLU, universitetet i Frankfurt, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim, Norska institutet för bioekonomi och det svenska konsultföretaget EnviroPlanning. Forskarna påpekar bland annat att det behövs fler undersökningar på fler platser och med andra typer av ljud för att få en bättre helhetsbild. De menar också att älgar ofta vänjer sig vid hotfulla ljud om de inte följs av en verklig fara. Därför behöver man fundera på vad man behöver göra för att ”skrämseltaktiken” ska fungera på lång sikt. Intresset var stort när Jordbruksverkets e-tjänst för registrering av katter öppnade den 2 januari. Så stort att tjänsten kraschade efter bara några timmar. Det uppger SVT, Dagens Nyheter och flera andra medier. Från och med i år är det obligatoriskt att registrera sin katt hos Jordbruksverket. Det görs genom en e-tjänst som man kan använda via myndighetens hemsida. När tjänsten sjösattes den 2 januari var intresset bland landets kattägare stort. Mellan klockan 7 och 8.30 loggade cirka 28 000 svenskar in för att registrera sina djur. Sedan kraschade e-tjänsten och besökaren möttes av ett felmeddelande. På förmiddagen den 3 januari uppgav dock Jordbruksverket till Tidningen Djurskyddet att det ”nu flyter på som planerat”. Då hade omkring 50 000 katter registrerats. SKA HÖJA KATTENS STATUS Att det från och med i år är lag på att registrera sin katt beror bland annat på att man vill öka kattens status och minska problemet med hemlösa katter. Det beräknas finnas cirka 100 000 hemlösa katter i Sverige – en stor del av dem far mycket illa. Det handlar bland annat om katter som fötts i det vilda, har sprungit bort eller övergetts av sina ägare. Alla katter måste id-märkas, antingen med chip eller tatuering, innan de kan registreras. Det beräknas finnas ungefär 100 000 hemlösa katter i Sverige Foto: Inge Wallumrød / Pexels