Blå Stjärnan 1
187 uttrar från 15 län och två kommuner ingick i
Naturhistoriska riksmuseets studie. Foto: Catherine Leclert / Pexels Mycket läkemedel hos svenska uttrar Ungefär en av tio svenskar tar antidepressiva läkemedel, preparat som ofta går rakt genom kroppen och hamnar i vattendrag via avloppssystem och reningsverk. Men det var inte bara antidepressiv medicin Naturhistoriska riksmuseet hittade vid en genomgång av döda uttrar från 15 svenska län och två kommuner. Antibiotika, läkemedel mot schizofreni och maniska psykostillstånd är tre andra exempel. Dessutom hade uttrarna höga halter av miljögifter i sig. – Vad dessa gifter och läkemedel har för effekt är svårt att veta, det kan röra sig om cocktaileffekter där ämnen samverkar eller motverkar varandra. Det är skrämmande att vi ens hittar läkemedel i utter. Läkemedel är tillverkade för att ge en biologisk 16 BLÅ STJÄRNAN 1-2023 effekt vid låg dos och hör inte hemma i miljön. Det är också anmärkningsvärt att det finns så många människotillverkade miljögifter i vilda uttrar. Många av dessa ämnen är hormonstörande, säger Anna Roos, ekotoxikolog och intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, till museets hemsida. HADE SJU MEDICINER I SNITT I studien ingick 187 uttrar från 15 län och två kommuner som dött mellan 19772020, men huvudfokus låg på åren 20102020. De flesta uttrar hade antingen dött i trafiken eller i fiskeredskap. Av 60 uttrar där man sökte efter spår av läkemedel, hade 58 i genomsnitt sju olika mediciner i muskelvävnaden. Två av djuren hade ”inte kvantifierbara halter läkemedel” i sig. Sammanlagt 30 olika läkemedel hittades hos uttrarna. Hur läkemedlen påverkar uttrarna är alltså svårt att veta. Det har dock gjorts tidigare studier om hur läkemedel påverkar vattenlevande djur. Bland annat har Södertörns högskola tittat på hur så kallade SSRI-preparat (en typ av antidepressiva läkemedel) påverkar storspigg och zebrafisk i laboratoriemiljö. Halterna av medicinen låg på samma nivå som man kan förväntas hitta utanför ett reningsverk och uppåt. Forskarna kunde se att fiskarna blev mindre stresskänsliga, något som kan leda till mer riskfyllt beteende som ökar risken att bli uppäten av rovfiskar. Dessutom minskade matlusten stort, vilket i sin tur kan påverka fortplantningsförmågan och göra det svårare att klara av svältperioder. MYCKET GIFTER En stor del av uttrarna i Naturhistoriska riksmuseets studie hade också mycket miljögifter i sig. Det handlade bland annat om olika högfluorerade ämnen (giftiga ämnen som till exempel används i kosmetika, stekpannor och kläder).