Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören: Birgitta Green
Vårdguiden Säsong för pollen
Vårdguiden Tema Diabetes
Vårdguiden Alexandra, 13, har diabetes typ 1
Vårdguiden Roger, 62: Vinsten är att jag mår så my
cket bättre
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Jonna: Hela min vardag styrdes av tvång
Vårdguiden Att leva med OCD
Vårdguiden Kliande hårbotten
Vårdguiden Benskörhet
vissa sjukdomar som ledgångsreumatism, anorexi oc
h celiaki ökar risken för benskörhet. Också din ålder inverkar, oavsett bentäthet. Ju äldre du är, desto större är risken för att få en fraktur. Benskörhet utvecklas långsamt och många vet inte om att de har sjukdomen förrän de får en fraktur. Varannan kvinna och var fjärde man får någon gång i livet en benskörhetsfraktur. Det är vanligast att få frakturer i handleder, ryggkotor, höfter, bäcken och överarmar. – Benskörhetsfrakturerna inträffar ofta vid fall på plan mark. Eftersom skelettet är skört kan det även uppstå kotkompressioner när personen hostar eller stöter emot något, men det är inte lika vanligt, säger Ingrid Bergström. Har du fått en fraktur och läkaren misstänker benskörhet får du genomgå en bentäthetsundersökning. Frakturer är ofta smärtsamma, men det finns undantag. Ryggkotor som pressas ihop på grund av benskörhet gör inte ont hos alla. – Bara 50 procent märker någon smärta och ibland förväxlas den med ryggskott. Det gör att många inte söker vård och går miste om behandling, säger Ingrid Bergström. Om flera ryggkotor pressas ihop kan ryggraden ändra form, så att du blir kutryggig och kortare. – Har du blivit tre centimeter kortare före 70 års ålder och sammanlagt fem centimeter efter 70 är det en indikation på att du bör utredas med röntgenundersökning på en vårdcentral. Andra tecken på kotkompression är långvarig ryggsmärta, krökt rygg och framåtböjd hållning. – Långt ifrån alla kotkompressioner uppmärksammas, så därför är det viktigt att själv vara observant. På sikt kan kotkompressioner leda till felbelastning, kronisk tryggsmärta, andnings- och sväljsvårigheter, förändrad balans, inkontinens, framfall och stora svårigheter att röra sig, säger Ingrid Bergström. Den som en gång har fått en benskörhetsfraktur har hög risk att få nya. Alla frakturer kan vara besvärliga och påverka livskvaliteten negativt. – Till exempel får bara 30 procent av alla som får en höftledsfraktur tillbaka samma rörlighet som de hade tidigare. Det är viktigt att få upp gångförmå1177 vårdguiden 1 • 20 gan igen efter en höftfraktur. Då minskar risken för fall. Det är också viktigt att få medicinsk behandling, då det minskar risken för en ny fraktur. För att tydligare kunna bedöma om du har risk för att få frakturer i framtiden brukar läkaren ställa frågor om levnadsvanor, läkemedel, ärftlighet, eventuella sjukdomar och tidi gare benbrott. Svaren kan matas in i ett formulär som kallas frax. Du kan även få genomgå en kroppsundersökning och lämna blodprov. Ibland görs en röntgenundersökning av ryggraden för att se om ryggkotor har pres sats ihop och för att utesluta andra skelettsjukdomar. Om läkaren misstänker benskörhet görs en så kallad bentäthetsundersökning. En svag röntgenstråle går igenom kroppen medan du ligger på en brits i en så kallad dxa-maskin. Har du benskörhet kan du få läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för frakturer. Du får även extra tillskott av D-vitamin och kalcium. Kalcium hjälper till att stärka skelettet. D-vitamin be hövs för att tillgodogöra sig kalcium. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder handledd träning med fokus på ryggmuskulaturen till kvinnor med benskörhet eller kotfraktur som orsakas av benskörhet. De flesta som har kotkompressioner är nämligen kvinnor. Målet är att förbättra muskelstyrka, rörlighet och uthållighet samt balans, gångförmåga och livskvalitet. Fysisk träning minskar också risken för att falla. Fysioterapeuter/sjukgymnaster har särskilda träningsprogram. Att göra hemmiljön säkrare är ett annat sätt att minska risken för att falla och få frakturer. Se till att golvet är fritt från sladdar och lösa föremål, ta bort små mattor och lägg halkskydd under de stora. Ha skor inomhus i stället för mjuka tofflor eller sockor. Se till att ha bra belysning i trappor och när du behöver stiga upp på natten. Andra tips är att ha handtag på toaletten, i badkaret eller i duschen. En halkskyddsmatta är också bra. Undvik att kliva upp på stolar och bord. Har du dålig balans kan du behöva hjälpmedel som käpp och rullator. MER INFORMATION 1177.se/benskorhet + Sök vård Kontakta en vårdcentral om du tror att du har benskörhet. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se. Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning. 23
Vårdguiden Tandhälsa för livet
Vårdguiden IBS? Råd till dig med känslig tarm
Vårdguiden Aktuellt i vården