Säkerhetsinstallatören 1
KRÖNIKA | MARKUS LAHTINEN Markus Lahtinen: ”Med 4
23 olika sensorer på kroppen kliver jag in i butiken” ATT DET FINNS BETYDANDE kommersiella motiv att vilja spåra kunder i deras vardag tror jag precis alla är medvetna om. Mycket av den samtida datainsamlingen ställer samma frågor som handlare och företag gjorde förr i tiden och är därmed knappast något nytt. Man vill veta vem kunden är, vad kunden handlar, vid vilken tidpunkt, summan av transaktionerna och så vidare, men den nutida datainsamlingen har lyft en del av dessa frågor till en nivå där insatserna är större. Fram till några år efter millennieskiftet, när kontanter fortfarande var den vanligaste betalningsmetoden, fanns det ingen som hade en ordentlig överordnad insyn i varorna som kunderna samlade på sig i de olika kundkorgar som användes när kunderna rörde sig mellan olika butiker. Inte heller gick det att spåra enskilda inköp eftersom transaktionerna oftast var kontantbaserade och därmed anonyma. DE DIGITALA FOTSPÅREN som vi idag lämnar efter oss känner inte av dessa fysiska begränsningar – inte minst på grund av den stadigt ökande e-handeln. Här skulle det kanske vara på sin plats att tänka på frågor som vem som har insyn i min digitala och mer abstrakta varukorg – den som inte finns men som sammanställs bakom kulisserna – och hur återsäljs mina transaktioner bakom samma kulisser? Är det här ens ett problem? I SAMBAND MED en opinionsundersökning om allmänhetens syn på kamerabevakning i slutet av 2019, passade jag på att ställa en fråga som berörde just datainsamling. Jag var nyfiken att ta reda på vad som oroar mest – är det samhällets datainsamling, är det datainsamling som genomförs av andra ur allmänheten om mig eller är det företagens datainsamling som oroar mest? En majoritet – 55% – ur allmänheten oroade sig mest för företagens datainsamling. Det finns alltså ganska goda bevis för att allmänheten delvis ser datainsamlingen som ett problem. Men hur ser den här datainsamlingen ut i detalj – eller vad är det för butik vi egentligen besöker när vi navigerar online? JAG ROADE MIG MED att titta närmare på en av de där rutor som påminner oss om att det kommer ske datainsamling vid platsbesöket online. Ni vet, den där knappen som står i vägen för oss när vi besöker en ny webbplats och som vi oftast klickar okej på i all hast. Eftersom jag var intresserad av att prenumerera på affärstidningen Fortune, besökte jag deras webbplats och konstaterade efter en kvarts genomräkning att datainsamlingen sker kring 13 olika datainsamlingsområden, spårningen avser 423 olika datainsamlingsprocesser och att det är 55 olika företag som står bakom datainsamlingen – en del av dem svenska. NÄR JAG KOMMIT ÖVER den omedelbara numerära förvåningen ställde jag mig frågan – är det här ett problem? Någonstans skulle man kunna översätta den detaljerade spårningen till en fysisk butik. Det första jag gör är att fästa 423 olika sensorer på kroppen innan jag kliver in i butiken, där butiken kan följa mina beteende i allra minsta detalj allteftersom jag promenerar igenom butiken. Rätt använt kan jag vid ett återbesök mötas av en delvis justerad butik där varorna är utställda på ett sätt som förmodas passa bättre med mina intressen och min kundpromenad. Att det finns tydliga möjligheter och avsikter att göra livet enklare för mig som konsument är klart, kanske kan jag till och med få värdefulla löpande diagnoser på mitt hälsotillstånd när jag använder ett uppkopplat armbandsur? Men det finns också en viss krypande olustkänsla kring att vara försöksperson i ett levande konsumentlaboratorium. VINNARNA I FRAMTIDEN är de bolag som har den mest detaljerade inblicken i vår digitala och abstrakta varukorg. Rätt använt kommer dessa tekniska möjligheter möjliggöra tjänster som gör vardagen enklare och mer underhållande men också skapa effektivare samhällsservice och hälsovård. Balansgången mellan de tekniska möjligheterna å ena sidan och behovet av personlig integritet å andra sidan är redan – och kommer under 2020-talet vara – en av de dominerande samhällsfrågorna, i alla fall från västerländskt perspektiv. Således är det en fråga som alla samhällsaktörer kommer behöva ta en grundläggande ställning till. För egen del kopplar jag gärna upp mig, men jag kan inte låta bli att undra vilka är de där 55 företagen bakom kulisserna? MARKUS LAHTINEN Född: 10 oktober 1975. Familj: Fru. Gör: Säkerhetsforskare vid Lunds universitet. Bor: Malmö. Karriär: Kom in i säkerhetsbranschen via ett projekt angående digitaliseringen av branschen. Arbetade då nära säkerhetsc e er för att analysera hur branschen sk llu e påverkas. h f Bör aj de 2015 intressera sig för kameraövervakning och har genom rfö t ett flertal o ip nionsundersökningar och andra forskningsuppdrag på ld k ddsföreningens ämnet. Sitter även i Stö s y rådgivande kommitté. Hobby: Nyheter, böcker, sport och resor. 34 SÄKERHETSINSTALLATÖREN 4-2020