Nordisk Industri 1
Industri & näringsliv Nytt forskningscentrum för
tunga drivlinor Sverige ligger i framkant när det gäller teknik för tunga drivlinor. För att säkra den positionen startas nu ett nytt forskningscentrum i samverkan mellan RISE, KTH, och Fraunhofer med syfte att ta fram ny teknik och spetskompetens. Det nya laboratoriet “Powertrain Manufacturing for Heavy Vehicles Application Lab – a Collaboration between KTH, Fraunhofer and RISE” (PMH Application lab) är ett forskningscentrum som syftar till att fram ny innovativ teknik och att skapa ett ökat samarbete mellan industri, institut och universitet. Målet är att optimera tillverkningsprocesser och i slutändan skapa konkurrensfördelar för de företag som väljer att delta i forskningen. Även studenter kommer att kunna delta aktivt genom studentjobb inom ramen för sina magister- eller kandidatprogram. – Sverige och Mälardalen är ett centrum för tunga drivlinor. Och industrins initiativ att kraftsamla denna utveckling stödjer vi till fullo. Det kommer stärka den svenska fordonsindustrin på lång sikt, säger Göran Carlsson koncernchef på Swerea. Forskningscentrat drivs i samverkan mellan RISE, KTH och den tyska forskningsorganisationen Fraunhofer. Swerea, som ägs till 43 procent av RISE, deltar med de två forskningsinstituten Swerea KIMAB och Swerea IVF. Även Chalmers deltar i forskningsklustret. Innventia startar projekt inom 3Dskrivare Vinnova har beviljat stöd till Innventia för projektet AMPOFORM. Tillsammans med fyra andra företag kommer man att utveckla tekniska lösningar för att skriva ut proteser i 3D, tillverkade av skogens råvaror. – Vårt mål är att kombinera 3D-utskrift med cellulosabaserade material, för additiv tillverkning av proteser, säger Li Yang, projektledare inom grafisk teknologi och optisk kalibrering på Innventia. Genom detta sammanför vi både material och teknik som ligger i framkant, något som blir en spännande utmaning. Samtidigt vill vi skapa en ny värdekedja för hälso- och sjukvården, där flera verksamheter arbetar tillsammans i flera led. I dagens tillverkning av proteser används främst fossilbaserade material, som termoplaster och kolfiber. Tillverkningsprocessen är ofta komplicerad, med krav på mycket handarbete och erfarenhet. Projektet AMPOFORM avser att förenkla tillverkningen av proteser, något som sparar tid för såväl tekniker som patienter. Möjligheten att göra individuella anpassningar ökar väsentligt, samtidigt som tillverkningskostnaderna minskar och proteserna blir mer miljövänliga. – Med projektet vill vi bidra till den offentliga hälso- och sjukvårdens långsiktiga hållbarhet, fortsätter Li Yang. Genom att använda biobaserade material i 3D-skrivare öppnas även möjligheter för andra 8 Li Yang, Innventia. produkter, som tidigare varit omöjliga eller för dyra att tillverka på traditionellt vis. Det är vår vision att Sverige på sikt ska bli världsledande inom additiv tillverkning. För proteserna kommer bland annat nanocellulosa och kolfiber från lignin att användas i 3D-skrivare. Additiv tillverkning innebär en mindre åtgång av material och detta tillsammans med tidsbesparing ger även ekonomiska fördelar. Totalt kan tillverkningskostnaden för proteser reduceras med upp till 50 procent. – Att förbättra egenskaperna hos strukturer i 3D är en av projektets utmaningar. Vi kommer även att utvärdera såväl 3D-skrivarteknologin som framtagningsprocessen och marknadsbehovet inom hälsooch sjukvården, avslutar Li Yang. Nordisk Industri Foto: Innventia Foto: Scania/Kjell Olausson