Svensk Golf 1
platsannons i Svensk Golf som publicerades för 34
år sedan. Ljunghusens GK i Skåne var noga med att de inte sökte en intendent eller administratör. Utan en chef som kunde driva och utveckla klubben. Även om klubben inte visste det F så var det egentligen Stig Persson de sökte. En före detta greenkeeper som arbetade på ett företag som sålde bevattningssystem. Han ansökte om jobbet. Drygt tre decennier senare är Persson fortfarande kvar på posten, men lämnar den 31 januari nästa år över till sin efterträdare Magnus Jivén. – Min chef på bevattningsföretaget hade tidigare frågat om jag längtade tillbaka till att jobba på en golfklubb. Ja, den dagen en golfklubb söker någon som har hand om alltihopa, både bana och administration, kommer jag att söka den tjänsten. berättade jag för honom. Jag hade redan sett att behovet fanns när man var ute på en klubb och frågade någon på kansliet hur man kom i kontakt med greenkeepern. De visste oftast inte var han var, eller knappt vad personen hette, säger Stig Persson, som nu sitter bekvämt nedsjunken i en av fåtöl - jerna i Ljunghusens klubbhus. För medlemmarna som passerar förbi på väg till restaurangen är inte detta en helt vanlig syn. Stig Pers - sons ansikte är givetvis bekant för många av dem. Men oftast fångar de honom i en aktivare position. Under åren har Stig dykt upp och klippt greener ute på banan eller dirigerat funktionärer i samband med tävling. Eller arbetat handgripligen med någon av de andra delarna i klubbens breda verksamhet. Detta anser han vara kärnan i det jobb som han levt med i över 33 år. – Jag har ofta presenterat mig som diversearbetare. Därför att det inte fi nns någonting på klubben som får vara främmande för mig. Ingenör första gången söker en svensk golfklubb en verkställande chef. Så löd rubriken på den ting kan egentligen leva utan något annat på en golfklubb. Det ska fungera, från vägskylten in till golfklubben till skylten som tackar dig för besöket. Hela den cirkeln ska slutas. När Stigs övertrasserade minneskonto inventeras kommer samtalet in på bitar som logistiken under Lag-EM 2001, då Luke Donald satte banrekord på Ljunghusen, samt branden i klubbhuset året efter. Men det blir också refl ektioner kring hur cyklerna med upp- och nedgångar drabbat golfen genom åren. – Är det lågkonjunktur i samhället så är golfen också med. Det får inte bli panik, även om det givetvis måste fi nnas en medvetenhet. Det kan röra sig om att hitta alternativa vägar vilket fl era klubbar gjort. För bortåt 15 år sedan införde vi ett klubbhusmedlemskap. När du slutar spela golf på grund av ålder ska det inte vara så att du inte är välkommen tillbaka till klubben. De be - höver givetvis inte ha ett sådant för att få vara här, men för många är det ändå viktigt att fortfarande kunna tillhöra klubben. EN AV DESSA klubbhusmedlemmar träff ar han för övrigt i stort sett varje morgon vid fi kabordet. Han heter Lennart Bengtsson och skrev platsannonsen som Stig svarade på. När efterträdaren skulle rekryteras föll det sig därför naturligt att Lennart ännu en gång fi ck greppa pennan. Att det tog över 30 år innan den författades beror delvis på att Stig var formgjuten för rollen som Sveriges första verkställande klubbchef. Men också i att han fyllt sin fritid med externa uppdrag i svenska organisationer som GAF, där han nu är ordförande. Stig verkar även på internationell nivå och fi nns med i EGA Golf Course Committee – som arbetar för att ge golfen en röst i idrottsliga frågor på EU-nivå. – Hade jag inte engagerat mig mycket i GAF, SGA och SGF samt haft ett nätverk utanför klubben hade jag nog inte varit här så länge. »Jag har ofta presenterat mig som diversearbetare. Det fi nns inte någonting på klubben som får vara främmande för mig.« Alla uppdrag som jag haft på min fritid som rör golf har alltid haft ett positivt stöd från styrelse och klubb. Och jag är övertygad om att det har gett tillbaka i form av saker som jag tagit med och använt i verksamheten. Man måste kunna titta utanför och det har gjort min värld större. STIG PLANERAR INLEDNINGSVIS att behålla dessa uppdrag när lammullströjan med klubbemblemet slutligen viks ihop på hyllan i garderoben efter den sista januari. I övrigt är nästa kapitel i livet fortfarande ett oskrivet blad. – Jag kan tänka mig att sätta mig på en traktor hos min brorson som är lantbrukare. Jag är mycket för den praktiska biten. Med maskiner och sådant. Han kastar en snabb blick ut mot banan, där vinden idag både smeker och piskar den vackra men hotfulla ljungen som inramar spelytorna. Mer tid år den egna golfen, som ständigt varit eftersatt, ser inte Stig som främsta prioritet. – Jag tycker att spelet är kul, men FAKTA Ålder: 65. Bor: Höllviken. Handicap: 18. Favoritbana Sverige: Ljunghusen. Favoritbana utomlands: Royal Aberdeen. tror inte att jag hänger och spelar här tre gånger i veckan. Fast att gå och spela ensam en grön vinterdag på hål 19 till 27 är guld värt. Att gå de nio hålen på en timme är en bra promenad. Men jag har egentligen haft ett större sug att se till att saker och ting funkar, konstaterar han med ett leende. Fotnot: GAF (Golf Administratörernas Förening). EGA (European Golf Association). SVENSK GOLF | 10 2013 71