PORTRÄTT: STEFAN SUNDSTRÖM »Jag var lillgammal oc
h betraktades som en konstig figur. Jag fick hålla på med min fantasivärld.« STEFAN SUNDSTRÖM OM HUR DU TAR PAUS FRÅN STRESSEN: 3 tips 1. HUGGA VED. Då blir du koncentrerad på något fysiskt och släpper alla andra tankar. 2. HANDDISKA. Det är jätteskönt just för att det inte kräver någon koncen - tration, utan du kan låta tankarna fladdra åt alla håll. 3. RENSA OGRÄS. Också en skön kontemplativ syssla. grundade Metall i Dalarna 1904. Och pappan, som var släggdräng och sedan omskolade sig till byggnadsingenjör, läste den amerikanska biologen Rachel Carsons bok ”Tyst vår” – och oroade sig. Både för bekämpningsmedlens förödande effekter och kärnkraften. Men rebellen i honom föddes nog under Vietnamkriget. Framför tv:n i vardagsrummet i Farsta. – Jag såg otroligt starka bilder på brinnande barn – och blev upprörd. Det förmedlade en känsla av hur hemska moderna krig är. Ännu var han inte politiserad, utan ett barn. – Jag var lillgammal och betraktades som en konstig figur. Jag fick hålla på med min fantasivärld – och under många år försvann jag i böcker som Sagan om ringen. Politiseringen kom med storasysterns benägna hjälp; hon var med i den antiamerikanska Vietnamrörelsen De förenade FNL-grupperna. Och punken mötte honom lagom i tonåren. Makten skulle föraktas. – Vi såg hur löjliga de var alla presidenter som gick av planen och garvade. Vi skrattade åt makten. Det var bra för mig. Betydelsefullt. Jag har aldrig behövt bry mig om vad etablissemanget tyckte om mig. På gymnasiet gick han barn- och ungdomsvårdslinjen. Han tycker om barn. Efter barnskötarutbildning arbetade han på barnbyn Skå, ett psykodynamiskt alternativ till barnavårdsinstitutioner. Där mötte han utanförskap på nära håll, som barn till sprutnarkomaner. På fritiden spelade han i band som Pekåkå, Trots, Fuck Off, Läppstars och Apache. På jobbet var han i praktiken musiklärare. Han kunde sitta i barnstugan med barnen i ring och sjunga. NU HAR VI PASSERAT NÅGRA åkrar och gått in i en faluröd stuga med vittimrade knutar där han och sambon bor; vi slår oss ner vid köksbordet. Tiden i barnbyn för 30 år sedan kommer tillbaka medan han sjunger så det lyser om ögonen: ”Nu ska vi sjunga, hej på dig Emil!” – Tiden med barnen var viktig för mitt genombrott som artist. Jag lärde mig intuitivt att närma mig en 44 KOLLEGA 4-13 grupp, lärde mig vad som slår, säger Stefan Sundström. Nu när han äntligen är återbördad i sitt lantliga hem ska sägas att exilen även hade djupt personliga skäl. Han arbetade alldeles för mycket, tappade gnistan och var i ett skriande behov av paus. – Jag hade svårt att njuta av solsken och slutade att lyssna på musik.