Svensk Golf 1
Handicapsystemet Med Bo Bengtsson, biträdande 7 M
etalwoods Med Hasse Bergdahl, intendent på Golfmuseet i Landskrona. ”Mills Standard Golf Company tillverkade klubbhuvuden i aluminium redan 1897. Det var ett huvud i aluminium med träffytan i trä. Man hade helt enkelt omslutet ett trähuvud med aluminium. Deras putters blev väldigt populära och både spelarna James Braid och Ted Ray var med och designade egna modeller i början av 1900-talet. Metalwoods blev inte ett konkurrenskraftigt alternativ till träklubbor förrän Gary Adams konstruerade de första Taylor Made-klubborna och riktigt stort blev det när Callaway lanserade den första Big Berthan (190 cc) i början av 1990-talet. Det var små huvuden men under loppet av tio år hade man hittat en design som var mer förlåtande än trähuvuden. Elitspelarna började dra på med högre hastighet i svingen och kunde slå hårdare än de gjort med träklubborna. Det blev framförallt tydligt i den generation som är född runt 1970 som hade tillgång till metalwoods när de lärde sig golfsvingen. Med titan som material och att volymen gick från 195 cc till 460 cc (max sedan 2004) har driverhuvudet utvecklats till att kunna individanpassas för varje spelare. Däremot är vinsten med metalwoods något mindre när det gäller vanliga fairwaywoods, medan hybriderna troligen inte hade utvecklats om inte metalltekniken kommit med Gary Adams. Både när det gäller skaftens och klubbhuvudenas utveckling är effekten av innovationerna inte optimala om inte bollen samtidigt utvecklats.” Golfbilen Med Tina Holmlund, säljkoordinator på Epton Trading (som är agent för Clubcar i Sverige). ”Vi har sålt golfbilar i 35 år i Sverige, och vi ser att golfbilarna ökar för varje år. Den äldre generationen som gick på 80-talet åker numera bil för att de har ont eller har svårt att gå. De vill fortfarande kunna vara sociala fast de inte orkar gå 18 hål. Även för den yngre generationen som vill att allt ska gå snabbt – man ska hinna spela en runda men också tillbringa tid med familjen – funkar golfbilen som en smidig lösning. Med gps-systemet sitter ofta en skärm i taket på varje golfbil. Gps:en mäter ut hela golfbanan, visar hur varje hål ser ut och man kan se hur de andra i gruppen ligger till. Som golfare kan man dessutom beställa mat via skärmen samtidigt som receptionspersonalen hela tiden kan överblicka på vilket hål som bilen befinner sig.” 8 generalsekreterare på Svenska Golfförbundet. 9 ”FÅ GOLFSPECIFIKA uppfinningar är så vitt kända som handicapsystemet. Nästan alla idrottskunniga människor vet att golfen har ett system som gör att alla golfare kan tävla mot varandra. Men det handlar också om ett system, eller modell, som i sig har brister och som både stimulerar och motverkar tävlingsgolf och mer golfspel. Redan under 1800-talet började de brittiska golfklubbarna att värdera banans svårighetsgrad och golfarnas spelstandard. Därigenom uppkom den modell eller system som vi idag använder oss av, om än i starkt modifierad form. Handicap var ursprungligen klubbarnas ensak men blev 1926 en uppgift för R & A. Därefter flyttades makten till de nationella golfförbunden. USGA utvecklade en modell med slope och snitthandicap. I Europa utvecklades efterhand en europeisk standard (EGA) för alla nationer utom de brittiska öarna som utvecklade ett eget snarlikt system. Hur hade KÖR TILL! Golfbilen gör spelet möjligt för fler. golfvärlden varit utan handicap? Det är helt osannolikt att en nation inte hade skapat någon form av rankingsystem för att nivåanpassa tävlingsspelet och nivågruppera golfarna. Knappt hälften av de svenska ” Den som når 25 i hcp är fast i golfen.” golfarna har noll registrerade handicapronder den gångna säsongen. Snitthandicapen för de 49 000 golfare som slutade inför 2016 var 29,8 att jämföras med 23,9 för alla medlemmar. Handicapen är ett bra mått på hur duktig, intresserad och fastkittad en golfare är. Den som når cirka 25 i handicap är i princip fast i golfen.” SVENSK GOLF 4–2017 89 FOTO GETTY IMAGES, C MORE, LINA HOOF