Tidningen Energi 1
Nyheter Tipsa gärna nyhetschefen ann-sofie.borglu
nd@energi.se Investeringar på 15-20 miljarder kronor riskerar att inte kunna genomföras när regeringen vill förändra villkoren för elnätens intäktsramar. Ändrade intäktsregler försvårar nätinvesteringar MARKNAD Regeringen vill ändra intäktsramarna för elnäten, så att elnätsbolagen inte längre kan flytta med sig överskott från tidigare perioder. Det handlar om intäkter på runt 15–20 miljarder kronor. Detta samtidigt som bolagen planerat för stora investeringar. Det var i augusti förra året som dåvarande energiminister Ibrahim Baylan presenterade en ny förordning som innebar kraftigt minskade intäktsramar för perioden 2020-2023. Bakgrunden var att regeringen ansåg att nättarifferna varit för höga och man menade att flera elnätsföretag tagit ut för höga priser. Fick inte effekt I februari i år meddelade Kammarrätten i Jönköping domar som innebar att elnätsföretagen tilläts att få flytta med sig outnyttjade underskott från tillsynsperioden 2012–2015 in i perioden 2020–2023. Dessa domar har vunnit laga kraft. Den 4 april sände regeringen ut en promemoria på remiss med ett lagförslag som innebär att kvarvarande underskott från 6 NR 4 2019 TIDNINGEN ENERGI 2012–2015 inte får föras vidare till 2020–2023. Detta alltså trots att domstol fastslagit att det skulle få ske. Argumentet är enligt promemorian att den nya förordningen inte får de effekter som regeringen avsåg. Retroaktiv verkan – Det handlar om en lagändring med retroaktiv verkan som får stora konsekvenser för elnätsbolagen, säger Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen Sverige. Den aviserade förändringen kommer i ett sent skede när företagen redan har räknat med dessa pengar i sina investeringsplaner. – Branschen har planerat för stora investeringar i utökad kapacitet i elnäten och att göra reinvesteringar. Nu riskerar en rad satsningar att inte kunna genomföras och istället för att hjälpa så stjälper vi utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Det är tvärtemot regeringens intentioner, säger Pernilla Winnhed, vd på Energiföretagen Sverige. Det handlar om en lagändring med retroaktiv verkan som får stora konsekvenser för elnätsbolagen Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen Sverige Strider mot rättssäkerheten Energiföretagen Sverige är mycket kritiska till den föreslagna lagändringen och menar att de strider mot såväl svensk grundlag som unionsrätten. – Att ändra lagen på föreslaget sätt strider mot grundläggande rättssäkerhetskrav. Dessutom slår det extra hårt mot de bolag som hittills har valt att inte utnyttja underskottet från 2012–2015 utan istället har kvar sina pengar till satsningar de vill och behöver göra för kommande period, säger Pernilla Winnhed. Sista dagen för att lämna in remissvaren var den 17 maj och nu behandlas frågan på Miljö- och energidepartementet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. ANN-SOFIE BORGLUND FOTO: SHUTTERSTOCK