NG Sthlm 1
blir hans fjärde som solorapparen Sebastian Staks
et. Men även om han återvände till rap redan på förra skivan ”Livet efter döden” – som utöver att dela titel med Biggies postuma klassiker ”Life After Death” också fick symbolisera livet efter det som Sebbe Staxx – har det nya albumet fler beröringspunkter med Kartellen och hans tidigare liv. – Nu när jag gjorde den här filmen så hamnade jag i det mindsetet och då kom det här behovet av att ventilera det i musiken. Musik har alltid varit en ventilation för mig. Om de första skivorna jag gjorde var en ventilation för värmen och kärleken jag kände, så blev den här skivan en ventilation för frustrationen jag kände över att samhället ser ut som det gör och även smärtan jag själv kände när jag gjorde filmen. Därför blev det lite mer Kartellen-sound på den här. Men hjärtat var fortfarande fritt från hat, så därför blev det lite mer reflekterande. Har det varit svårt att göra rap igen utan att falla tillbaka i gamla hjulspår? Att kunna uttrycka till exempel frustration utan att förmedla ilska? – Det kommer från ett annat hjärta nu. Om man tänker på kriget jag hade med alla politiker och systemet, det har jag inte längre. Nu vill jag hellre samarbete med dom för att få ett bättre samhälle. Så tänkte jag inte då, då ville jag bara se skiten brinna liksom, skrattar han lite löjeväckande åt sig själv. – På den tiden ville man också vara i krig hela tiden för att man hade så mycket hat i sig. Man var tvungen att ha massa fiender. Det har jag inte nu. Jag sitter och tittar på partiledardebatter och tycker bara att alla ska lägga ner sina agendor och göra en samlingsregering för att lösa våra gemensamma utmaningar och problem vi har i Sverige. Det är typ det enda jag ser som skulle kunna fungera och så hade jag aldrig tänkt förut. Då hade jag hatat den borgliga sidan. Det gör jag inte nu. Jag ser att alla partier har sina fördelar och nackdelar. Jag har inte samma mindset nu. Du har tidigare sagt att du inte vill ge dig in i politiken, är det något som har ändrats? – Nä, jag vill inte in i politiken. För att om du går in i politiken så måste du knyta dig till ett visst parti. Det är bättre att röra sig på en plats där man kan samarbeta med alla. PRECIS NÄR JAG ska ställa den självklara och journalistiskt plikttrogna frågan om ”alla partier” även inkluderar Sverigedemokraterna, så får Sebastian syn på en gammal vän. Eller kanske snarare gammal fiende. Det är en tidigare NOA-chef som Sebbe och Kartellen skrivit en låt om. Han springer glatt bort och kommer tillbaka några minuter senare. Du har bett om ursäkt till en hel del personer. Har du förlåtit dig själv? – Både ja och nej. Vissa saker tar tid, grejer med barnen och så… privata saker. Jämfört med förut så har jag förlåtit mig själv för mycket. Men jag är inte färdig. EN ANNAN SEBASTIAN bad om ursäkt till så sent som förra året var Nils ”Einár” Grönberg. När den unga rapstjärnan sköts till döds, blott 19 år gammal, var det många som ville få en kommentar av 68 NÖJESGUIDEN | NR 10, 2022 Sebbe, som då hade hunnit bli något av en mentor för Einár. I stället gick han ut med ett eget inlägg på sociala medier där han kritiserade musikbranschen för att kapitalisera på unga människors misär, men också sig själv för att ha varit en dålig förebild. “Jag är så trött på mig själv för att jag var en så dålig förebild för Nisse å ungdomarna i hans generation när dom växte upp genom det livet jag levde. Förlåt. Vila i frid”, avslutade han inlägget. – Jaffar ringde upp mig efter det där och sa ”bror, du ska inte be om ursäkt, du har varit den bästa förebilden för oss”. Men det är klart, när man har så hårda texter så vet jag att det påverkar folk. Då får man lite ont i hjärtat. Det är en grej, men sen har jag också lärt folk hur man begår rån, jag har lärt folk att spränga och hur man hanterar vapen… det är mycket negativa saker man har skickat ut på grund av det livet man har levt. Men möter du Gud och får Guds förlåtelse och blir frälst, då är det klart att du kommer ångra dom sakerna. Det gör man. JAG TÄNKER ATT om det är någon gång man ska fråga en rappare hur hen ser på debatten kring gangsterrap och kriminalitet, samt huruvida utövarna har ett ansvar att vara förebilder för unga, så är det nu. Med 15 år i branschen, en bakgrund som en av landets mest kontroversiella rappare och numera själv pappa, är hans insikter intressanta för fler än kvällstidningarnas krönikörer. – Grejen är att många av dom här förortsrapparna är ju faktiskt förebilder i sina områden. Om du åker upp och ser Barre och ADAAM i Valsta, då är dom förebilder för dom unga där. Dom säger åt dom unga att sköta skolan och att uppföra sig bra, förstår du? Och till skillnad från dom här som säger att dom är dåliga förebilder, så är ju dom i sina orter. Förstår du vad jag menar? Om du är i Rinkeby till exempel, hur många unga människor hade inte blivit rånare om dom inte hade haft en dröm om att bli rappare som Yasin? frågar han retoriskt och fortsätter eftertänksamt: – Det är en väldigt svår fråga, men samtidigt: ska vi sätta munkavlar på dom här grabbarna så att dom inte kan berätta om den verklighet dom lever i? När dom har växt upp i miljöer som dom inte är ansvariga för att skapa, förstår du? Det är ett utanförskap som fanns där 20 år innan dom föddes. HAN TAR EN tugga av sin pasta och resonerar sedan vidare med bestämd ton. – Samtidigt, alla har ett ansvar för vad man skickar ut till den här världen. Då menar jag inför Gud. Alla kommer en dag stå inför Gud och då kan vi inte skylla på samhället utan då kommer vi få brösta våra egna handlingar. Så är det, oavsett om du är jude eller muslim eller kristen. Det här gäller för oss alla. Det tycker jag att man som kreatör ska ha i tanken, säger han och tar en klunk vatten och stirrar ner i den nästan tomma tallriken. – Är det något som jag inte gillar… jag gillar inte hur folk rappar om tjejer. Jag har svårt för det. Vi gjorde aldrig det med Kartellen, inte mycket i alla fall. Det här är våra systrar som också lever i utsatta områden. Som män ska vi ta hand om kvinnor och beskydda dom. ”JAG ÅNGRAR INTE DE HÄR ÅREN, MEN JAG HAR LIDIT AV DEM” Inte behandla dom som skräp. Dom texterna har jag svårt för. Det är bara förnedrande. Hur ser du tillbaka på Kartellens musikaliska arv? – Den är en epokskapande katalog, så är det ju. Jag är väldigt stolt över många låtar och inte så stolt över andra låtar. Men samtidigt, den katalogen följer resan i mitt liv. Från att jag och Betz gjorde det här 2007, tills idag. Nu har vi båda nya liv, men hade vi inte gjort den resan hade det kanske inte sett likadant ut. Allt hänger ihop. Så jag ångrar inte dom här åren, men jag har lidit av dom. Så kan jag säga. Jag tycker ofta att det fokuseras väldigt mycket på er gangsterrap-identitet när man pratar om Kartellen, när egentligen halva er katalog är politisk hiphop. – Verkligen! Dom bilderna vi målade upp från 2010 om vad som skulle hända med Sverige, den verkligheten lever vi i idag. Så det var ju faktiskt en profetisk utanförskapsröst. Ledarsidorna skrev att vi överdrev och kallade oss gnälliga soc-kärringar, nu går dom omkring och är rädda i stället, förstår du? Och man kan inte direkt säga att det är musiken som har skapat den här verkligheten i Sverige. Det är helt omöjligt att säga. HAN PRESENTERAR EN tänkvärd poäng kring partipolitiken när han kritiserar det de flesta borgliga partier presenterar som lösningen på Sveriges stigande kriminalitet. – Det enda politikerna pratar om idag är konsekvens. ”Hårdare straff och fler poliser”. Det är ingen som säger ”hur förvandlar vi det här utanförskapet till ett samhälle där alla känner sig delaktiga?”. Polisen själva säger att den enda vägen ut ur det här är förebyggande arbete. Och om man tänker att det har tagit 30 år att skapa den här situationen så kanske det kommer ta 30 år att ta oss ur den här situationen. Det blir så negativt när du har en politik som kan ändras var fjärde år. Det är svårt. Jag såg häromdagen att Sverigedemokraterna förväntas bli största oppositionsparti till valet… – Tänk när dom kom och mitt krig med dom. Nu låter Socialdemokraterna typ som SD lät då. Och Moderaterna låter värre än SD lät då. Förstår du? Det har blivit så normaliserat och så populistiskt. VI AVSLUTAR MED att prata en stund om det kommande albumet, som enligt Betz är det bästa han gjort. På skivan gästas han, något oväntat, av bland andra Jamkid och Adrijana. Men även Vårby gård-rapparen 23 på låten Blöder från själen, där det går att höra en interpolation av Linkin Parks klassiker Numb. Precis som flera andra låtar på skivan så är texterna skrivna om personer han mött på vägen och som gått ett annat öde tillmötes. – Vi hade en broder som hette Pete, som var med i Kartellen i Finland. Han hittades med ett skott i hjärtat, du vet. Så jag skrev om honom och tjejen som dog. När jag skrev verserna så funderade jag på vem som skulle köra refrängen. 23 är ju skitfet, sjukt duktig musikaliskt. Han och Ant Wan är musikaliska genier. Så det var skitroligt att han ville köra. MOT SLUTET AV intervjun spelar Sebastian upp en osläppt låt från ett annat kommande projekt. Stråkar och en melankolisk pianoslinga sätter tonen. Dani M’s röst går knappt att känna igen på refrängen och den starka vers som spelas upp. Sebastians vers börjar med orden ”Jag växte upp, jag var en unge med extra energi…”. EN FIN HYLLNING till en annan asfaltsblomma, som tyvärr aldrig fick chansen att växa ut helt.