Tidningen Energi 1
– Här har Tekniska verken en fördel jämfört med s
tora aktörer som Eon och Vattenfall och riktigt små lokala aktörer med begränsade resurser. Vi erbjuder en hel palett med tjänster och vårt varumärke står för kvalitet, trygghet, kontinuitet och trovärdighet i vår region. Det är väsentligt att vi tar med oss dessa värden också när vi kommunicerar med våra kunder digitalt. Verksamhetens storlek och trovärdighet är även en förutsättning för att åstadkomma en cirkulär ekonomi. – Vår vision är att bygga världens mest resurseffektiva region. Det kan vi aldrig uppnå med en enda teknik. Det behövs ett paket av olika samspelande lösningar för att lyckas. S atsningen på biogas är ett bra exempel. Råvaran är matavfall och andra organiska restprodukter som samlas in av Tekniska verken, vars sopbilar förstås går på biogas. Biogasen används regionalt i busstrafiken och säljs i tolv publika biogasmackar. Restprodukten biogödsel används av ekologiska jordbruk i bygden. Tekniska verken utökar nu biogasverksamheten genom att bygga Sveriges första anläggning för tillverkning av flytande biogas, LBG. vilket underlättar lagring, längre transporter och industriell användning. – Satsningen är delvis en följd av att det skett en intressant förändring hos våra företagskunder. Tidigare har deras frågor till Tekniska verken handlat om el och avfallshantering. Nu ses vi alltmer som en trovärdig samtalspartner för klimatanpassning av deras verksamhet. Det har till exempel lett till att Toyota Materials Handling i Mjölby valt att använda flytande biogas i stället för gasol i sin tillverkning och installerat solpaneler på taket. Bredden är även viktig för att kunna dra nytta av att kunderna och den egna verksamheten kopplas upp. Rimligen rättfärdigar de många kontaktytorna att kunderna är beredda att dela med sig av sin data. – Det gäller förstås särskilt om vi när de nya elmätarna installeras kan anpassa erbjudanden efter olika kunders preferenser. Med tillgång till stora mängder data bör vi med hjälp och av artificiell intelligens kunna börja se mönster som gör att vi tillsammans med våra kunder till exempel kan hitta hållbara lösningar för de där riktigt kalla vinterdagarna. Samtidigt kräver uppkopplade system som genererar en massa data om användarna ett annat tänk vad gäller säkerhet och integritet. – Bland det första jag gjorde som nytillträdd vd för Tekniska verken var att ta in säkerhetschefen i ledningsgruppen. Då var det några som lyfte på ögonbrynen, men det senaste året har medvetenheten om säkerhetsfrågorna ökat markant. Ett skäl är att antalet data intrång ökar. Men det märks också på alla nya föreskrifter och krav från myndigheter, konstaterar Charlotta Sund. Tekniska verken är känt för att ha en miljö som främjar innovationer. – Jag älskar innovationer och vill förstärka innovaGärstadverket – ett kraftfullt landmärke Gärstadverket är ett välkänt landmärke för alla som passerar Linköping. Kraftvärmeverket består av fem pannor med en total värmekapacitet på 1 380 GWh och elproduktion på 293 GWh/år. Nyast är Lejonpannan från 2015, en världens modernaste anläggningar för att återvinna energi ur avfall. Pannan är på 84 MW och har en kapacitet på cirka 230 000 ton avfall/år. Lejonpannan reducerar utsläppen av koldioxid med 97 000 ton per år. tionskulturen och få den att blomma ännu mer på rätt sätt. Det är viktigt att komma ihåg att det inte räcker med bara ny teknik, man måste vara uthållig och ha en affärsmodell som fungerar: en förmåga att ta nästa steg, identifiera kunder, skala upp och tjäna pengar. E tt exempel som Charlotta Sund gärna lyfter fram är att Tekniska verken var först i Sverige med fullskalig läkemedelsrening av avloppsvatten. Det började med en rekrytering och några medarbetare som fick prova nya idéer i begränsad skala. När det visade sig fungera skalades det upp. – Nu jobbar vi på samma sätt med dotterbolaget Utsikt Bredband och skärningspunkten mellan IoT och Tekniska verkens andra verksamheter. Vi har plattformen. Utmaningen när det gäller det uppkopplade är att kombinera det med verksamhetskunskap för att hitta applikationer. Det pågår flera pilotprojekt inom smarta elnät i samarbete med Linköpings universitet, till exempel laststyrning och felindikering. En ”elektronisk tunga” testas också. Den ska i realtid signalera eventuella kvalitetsavvikelser i dricksvatten, och en specialkamera ska kunna mäta lustgas och metangas i avloppssystemet med ny teknik. Exempel på vad som införts är sensorer som styr belysning i Mjölby, och sensorer som ger realtidsinformation om badtemperaturer i Linköping och Mjölby på respektive kommuns hemsida. – Det kan tyckas som små förbättringar, men att börja i det lilla är rätt väg att gå, säger Charlotta Sund. 3 LÄSTIPS Zone to win: Organizing to compete in an age of disruption Geoffrey A Moore Att skapa effektiva team Susan A. Wheelan All form av skönlitteratur, men jag undviker blodiga deckare. Har precis läst klart Min historia av Michelle Obama. TIDNINGEN ENERGI NR 5 2019 27 FOTO: CRELLE