Tidningen Energi 1
Sämre effektbalans under kommande år PROGNOS I vi
nter försämras effektbalansen. Sverige kommer ha ett underskott på 1 000 MW för topplasttimmen om det blir ett normalår, enligt Svenska Kraftnäts balansrapport. Svenska kraftnät (SvK) gör årliga redovisningar av den svenska kraftbalansen. I senaste rapporten, som kom i somras, konstaterar SvK att vintern 2018–19 blev mildare än normalt. Den så kallade topplasttimmen – den timme på året då vi förbrukar mest el – inträffade den 30 januari mellan kl 17 och 18. Då förbrukades 25 200 MWh/h, vilket är cirka 1 500 MWh lägre än ett så kallat normalår. Effektreserven behövde aldrig aktiveras. Krympande marginaler Inför nästa vinter, 2019–20, kommer dock marginalerna i elsystemet krympa ytterligare enligt SvK. – Inför förra vintern hade vi ett underskott på 400 MWh för topplasttimmen under en normalvinter. Till nästa vinter har detta ökat till 1 000 MWh för en normalvinter och till 2 000 MWh för en så kallad tioårs vinter. Det beror på att Sydvästlänken försenas igen Under provdriften av länk 1 i Sydvästlänken inträffade flera skarvfel, vilket innebär att alla 570 skarvar kommer att bytas ut. Drifttagningen av Sydvästlänken flyttas därför fram till oktober 2020. Förseningen medför inte någon markant ökad risk för effektbrist i elprisområde 4, enligt Svenska kraftnät. Marginalerna i elsystemet inför vintern krymper. Ringhals 2 lägger ned vid årsskiftet. Då försvinner 900 MW ur systemet, säger Erik Hellström, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät. Samtidigt tillkommer dock ny vindkraft men det kommer inte kunna kompensera effektbortfallet på kort sikt. Ingen akut situation Men att underskottet ökar behöver inte betyda att det är nån akut situation, enligt Emil Hellström. – Att det är elunderskott under vissa tider är i sig inget konstigt. Vi har ju ständigt en import av el, oftast från Norge, samtidigt som vi exporterar el till andra länder. Men vi kan se att importberoendet ökar. På ytterligare något års sikt ökar underskottet ännu mer då Ringhals 1 lägger ned den 31 december 2020. Då kommer underskottet under topplasttimmen öka till 1 700 MW. – Vi behöver inte ha någon panik för detta, men vi kan räkna med betydligt högre elpriser under vissa timmar. På årsbasis kommer Sverige dock fortsätta att vara en nettoexportör av el. JOHAN WICKSTRÖM Kärnkraftsrapport lämnad till IAEA Ny metod minskar kväveutsläpp MILJÖ En ny metod för att minska kväveutsläpp har i sommar testats på värmeverket i Avesta. Utsläppen minskade radikalt. – Det här kan ändra utsläppsvärden globalt i framtiden, säger Johan Boström, driftingenjör på Värmevärden. Metoden innebär att man med hjälp av klordioxid minskar utsläppen av kväveoxider. Forskning kring detta har pågått länge och i juni användes för första gången den nya metoden, i ett skarpt läge i en mobil pilotanläggning i Avesta. Bakom projektet står Värme värden (som äger värmeverket i Avesta), Chalmers och kemiföretaget Nouryon. Resultaten visar att utsläppen minskat rejält. – Ta till exempel Källhagsverket i Avesta. Här släpps fem ton kväveoxider ut varje månad. Men med den nya metoden kan de utsläppen minskas med upp till 90 procent, berättar Johan Boström. ANN-SOFIE BORGLUND I augusti rapporterade Strålsäkerhetsmyndigheten hur väl Sverige lever upp till den internationella kärnsäkerhetskonventionen. Rapporten ska lämnas in vart tredje år till Internationella atomenergiorganet (IAEA). Rapporten tar även upp de utmaningar de företag som driver kärnkraftverken står inför sedan de tog beslutet att avveckla fyra reaktorer. Krematoriet värmer idrottshall Under de senaste tio åren är det allt fler krematorier i Sverige som återvinner den överskottsvärme som uppstår när man kyler rökgaser. Nu vill man i Fagersta ta vara på krematoriets restvärme som kommer från ugn rapporterar Fagersta Posten. 12% ökade koldioxidutsläppen från fjärrvärmesektorn under 2018, visar statistik från Energiföretagen. Ökningen beror bland annat på brist på biobränslen, mer plastavfall samt en kall vinter. TIDNINGEN ENERGI NR 5 2019 9 FOTO: SHUTTERSTOCK