GLAS 1
Dagens elpris aktualiserar frågan hur vi kan spar
a energi. Oskar Storm, återkommande skribent i GLAS och till vardags föreskrivare på Saint-Gobain, guidar oss genom utvecklingen av energieffektiva glas och bjuder på en nyhet. Oskar Storm om utvecklingen av energieffektiva glas Fönster och dörrar har genom århundradena varit de delar i byggnaden som genererat de största energiförlusterna, samtidigt som de är de viktigaste delarna då de skänker oss dagsljus och utblick. Något som har enorm inverkan på välbefinnandet. De senaste decenniernas utveckling har ökat möjligheterna att bygga med glas utan stora energiförluster eller dålig termisk komfort. Text: Oskar Storm Energin som avges på jorden är långvågig och har låg intensitet, den strålar tyvärr också ganska fritt genom glas. För cirka 35 år sedan lärde vi oss dock att tygla strålarna genom att belägga glaset med ett mycket tunt lager silver i en maskin som kallas magnetroncoater. Silvret har egenskapen att det reflekterar tillbaka 97–99 procent av värmestrålningen vilket har varit en ”game changer” med möjlighet att göra större fönster utan stora värmeförluster. All energi som kommer från solen baseras på kortare våglängder. Utvecklingen av beläggningar har därför kunnat gå mot att släppa igenom solens korta våglängder, men hålla tillbaka rummets långa våglängder. De bästa energiglasen kan idag avspegla glaset för bättre utblick och är så ljusa att de höjer transmissionen av dagsljus jämfört med obelagt glas. I moderna fönster är det istället främst konvektionen som leder värmen ut ur rummet. Gasen i isolerrutan sjunker på den kalla utsidan och stiger på den varma insidan och cirkulerar ut. Ädelgasen argon är tyngre än luft och cirkulerar långsammare. Med treglas skapas dubbla kaviteter och då bryts konvektionen mycket bättre. Det stabilare treglaset har en högre temperatur på insidan vilket bättre motverkar kallras. Såg möjligheterna tidigt Några som tidigt såg möjligheterna med detta var Elitfönster som inför Nordbygg 1998 tillverkade 50 000 fönster med ”treglas energi argon” som lanserades stort. Konkurrenterna följde efter och sedan millennieskiftet har vi en tradition av mycket energisnåla fönster i Sverige. Tittar vi på hela fönsterkonstruktionen kommer även konduktionen in i bilden, det vill säga den värme som leds ut genom karmen och bågen. Kort sagt ger ett stort fönster bättre energivärde än två små då indelningarna innebär köldbryggor. Ju färre löpmeter profil per kvadratmeter glas, desto bättre. I Sverige har vi också en ganska unik fönstertyp, 2+1-fönster, 26 GLAS 1.2023 som inte ger lika lågt U-värde som en treglas isolerruta och endast kan göras öppningsbar, men har goda ljudreducerande egenskaper och i regel integrerar en persienn för bra solavskärmning. Stor fönsterskatt i Sverige Sverige har en stor fönsterskatt som i möjligaste mån bör värnas. Är fönsterbågarna i gott skick och tätar bra mot karmen bör renovering övervägas. En enkel och effektiv åtgärd för 1+1-fönster är att byta det inre glaset mot så kallat ”hårdbelagt energiglas”. Det är ett enkelt tilltag som kan göras i samband med vanlig målning och omkittning. Hemma i mitt 50-talshus resulterade det i mindre kallras och att jag nästan helt slapp invändig kondens. Ett fönster med lägre U-värde har en högre temperatur på innerglaset vilket ger bättre komfort. Jag valde att behålla de charmigt vågiga kulturglasen i de flesta ytterbågarna och kunde använda de överblivna innerglasen till att ersätta spruckna eller bytta glas i ytterbågarna. Därmed fick jag ett homogent och tidstroget utseende på fasaden. Är det möjligt att fräsa in ett tunt tvåglasisolerglas i innerbågen så är det så klart ännu bättre. Regler för att förhindra övertemperaturer utreds Ett vanligt misstag vid renovering är att byta ut ett gammalt 1+1-fönster mot ett modernt treglasfönster. Det ger visserligen mycket god vinterkomfort och förbättrad akustik, men resulterar ofta i övertemperaturer då mellanglaspersiennen flyttas till en persienn innanför glaset vilket ger avbländning. Där en mellanglaspersienn kan blockera över 80 procent av solenergin ger en invändig persienn ingen förbättring. Boverket utreder just nu regler för att förhindra övertemperaturer i nya bostäder och glasbranschen fortsätter att utveckla ljusa och effektiva solskyddsglas. I den här artikeln har jag försökt ge en kort överblick över alternativen för att spara energi med rätt glas. Den bjuder egentligen bara på en nyhet: Ska du spara energi ska du numera beakta behoven såväl vintertid som sommartid, energiflöden ut ur och in genom fönstret. / / TEMA / Spara och generera energi