GLAS 1
Figur 1. En vattendroppe på en av de mest hydrofo
ba ytbeläggningarna som testas i projektet. Droppen glider mycket lätt omkring och glasets genomskinlighet är i stort sett opåverkad av ytbeläggningen. Figur 2. Delar av testuppställningen i Umeå där en mängd olika ytbeläggningar utvärderas, både kommersiella och egenutvecklade. För att slippa vänta på plusgrader håller en samling forskare på RISE på att utveckla och testa nya ytbeläggningar för solceller som ska göra att snö och is inte fäster på dem. Snö och is kan leda till stopp i elproduktionen – en solcellsmodul som är täckt av snö och is generar i praktiken ingen elektricitet eftersom solljuset inte tränger igenom i tillräcklig omfattning. Dessutom kan rejäla snömängder leda till stora belastningar på underliggande konstruktioner [1]. Stefan Karlsson Mikael Järn Mattias Lindh Text: Stefan Karlsson, Mikael Järn och Mattias Lindh RISE Research Institutes of Sweden Många tak behöver skottas under år med stora snömängder eller vid så kallade snökanoner när det på kort tid kan komma mycket snö och kraftig vind – något vi i stora delar av Sverige sett exempel på den här vintern. Takskottning är dyrt och ibland komplicerat, så om solcellerna på taken inte samlade på sig snö skulle därför stora resurser kunna sparas. Samtidigt skulle det förbättra utsikterna för solceller i vår norra landsände och generellt öka klimatvinsterna med solceller överallt där snö förekommer. Varje kilowattimme solkraftsel som produceras i Sverige tränger på flera sätt undan smutsigare elproduktion (till exempel i Danmark och Tyskland) och därför blir klimatvinsten stor [2]. Den el som produceras i slutet av vintern, när nivåerna i våra stora vattenmagasin och de europeiska gaslagren kanske har sjunkit, är potentiellt ännu mer värdefull – inte bara för anläggningsägaren rent ekonomiskt utan också för samhället i stort. — När folk hör att man jobbar med anpassning av solkraft till nordliga och snörika förhållanden undrar de ofta om man inte kan Nya ytbeläggningar ska minska snöförluster på solcellsanläggningar göra en ytbeläggning som gör att snön bara glider av, så vi är inte precis först ut med idén, säger Mattias Lindh som leder projektet på RISE i Umeå. En rejäl utmaning — En effektiv snö- och isavvisande ytbeläggning med bra optiska egenskaper som dessutom håller hela solcellernas livstid är en rejäl utmaning, lägger Stefan Karlsson till. — Det är väldigt svårt att kombinera alla dessa egenskaper i samma ytbeläggning, men jag och mina kollegor på RISE i Stockholm har lång erfarenhet av att utveckla liknande ytbeläggningar och har tidigare utvecklat isavvisande ytbeläggningar för vindturbindblad, flygplansvingar och värmeväxlarytor, för att nämna några användningsområden. En ytbeläggning för solceller är ännu mer krävande eftersom den också måste vara genomskinlig, men vi har lyckats utveckla flera olika varianter med goda optiska egenskaper som också presterat bra i övriga laboratorietester, berättar Mikael Järn. Projektet är nu ungefär halvvägs och utomhustestning i verkliga vinterförhållanden pågår för fullt i Umeå. De olika egenutvecklade ytbeläggningarna jämförs mot ett antal kommersiella beläggningar GLAS 1.2023 35