GLAS 1
Återvinning av planglas. / FAKTA / Efterfrågan på
sand Enligt FN har den globala efterfrågan på sand tredubblats de senaste två decennierna och ligger nu på uppemot 50 miljarder ton per år. Som grund för några av byggbranschens mest använda material – däribland betong – är den näst efter vatten den volymmässigt största resursen som utvinns och säljs. Till glas och betong behövs sand. På frågan hur mycket sand som finns kvar finns inget konkret svar. Det finns ingen officiell kartläggning av källorna för sand av glaskvalitet, men vi kan med säkerhet säga att det är en ändlig resurs och att den är mycket sällsynt i Sverige. Sanden till det planglas som säljs här utvinns utanför Norden. Floatverk i närheten av sandfyndigheter I Europa tenderar floatverk att ligga i närheten av sandfyndigheter eftersom sanden är så billig att transporten är en kritisk kostnad. Pilkington har exempelvis en floatglasanläggning med två floatglaslinjer i tyska Gladbeck och tar sanden från ett sandtag cirka 40 km därifrån. I den arabiska världen, som består av mycket sand, hittas rätt kvalitet för floatglastillverkning i Syrien, nordöstra Egypten och söder om floden Jordan i Saudiarabien. Återvinna istället för att tömma sandkällor Det är riskabelt att tömma källorna till sista sandkornet. Tas exempelvis för mycket sand ur en flodbank kan flodens lopp ändras och töms våra stränder riskerar de att erodera. Det kan vara svårt att få tillstånd för att utöka sandtag i en sjö upp på strand (tänk Böda…). Därför är det hög tid att börja utvärdera alternativen! Och det till synes självklara valet blir att smälta ner gammalt planglas till nytt. I glasbranschen ser vi oss som ett hållbart alternativ eftersom det är möjligt att smälta om glas oändligt många gånger utan att förlora massa eller kvalitet. Ändå går 95 procent av planglaset i Europa på deponi och fönster är en av de största kvarvarande deponifraktionerna på Sveriges 583 återvinningscentraler. Svaret på varför så är fallet är att sand är billigt och inte har betraktats som en ändlig resurs. Dessutom har naturgasen fram till nyligen varit en relativt billig energikälla i smältprocessen vilket har medfört att återvinning av gammalt planglas inte har varit lönsam. Särskilt som det är riskabelt att återvinna planglas till nytt planglas då minsta förorening av exempelvis aluminium från distansprofiler kan förstöra produktionen i flera dagar. Ökat fokus på att minska koldioxidavtrycket Det som nu påverkar glasindustrin att minska användningen av primär kvartssand är ett ökat fokus på koldioxidavtryck. Och så klart de kraftigt stigande priserna på naturgas som överskuggar hela kostnaden i glasproduktion. Ett av sätten att sänka den kostnadsposten är att blanda i mer återvunnet glas, det vi kallar skärv (cullet på engelska). Att koka 1 200 kg sand, soda och kalk till 1 000 kg glas tar flera dagar mot för att eller istället snabbt smälta ner skärv och därmed reducera gasåtgången med 30 procent. Skärven Annalkande sandkris kan komma från den egna produktionen i floatverket, vilket dock inte ger någon resursfördel. Det bästa är att få tag i skärspill från glasförädlare (pre-consumer cullet) eller skärv från återvinningscentraler (post-consumer cullet). Tillsammans kallas dessa två återvunna fraktioner för extern skärv. Koldioxidreducering minskar även sandslöseri Strävan mot koldioxidneutralt glas leder i förlängningen också bort från slöseriet med sand. — Det är stimulerande att se hur flera floatglasanläggningar tittar på en större inblandning av glasskärv i sin process. De satsningarna är egentligen jättelika prototypprocesser. Det görs inte lättvindigt eller utan eftertanke och banar väg för nya produkter som kommer att närma sig mer och fler cirkulärt baserade produkter. Varje glasbit som går tillbaka in i floatglasprocessen reducerar mängden primär sand som behövs och är en liten vinst. Sandkorn är små men många så det behövs många små vinster för att lyckas i detta jättelika projekt som egentligen involverar alla på planeten, säger Mikael Ludvigsson på RISE. — Vi kan redan idag höja andelen skärv i floatglastillverkning till 70 procent utan att påverka estetik och hållfasthet. Räknar man bort intern skärv innebär det att andelen återvunnet material i planglas kan höjas till över 50 procent. Därmed är avsättningsmöjligheten för korrekt återvunnet planglas i princip oändlig, berättar François Guillemot som är Chef de Projet Glass Low Carbon på Saint-Gobain. Svensk storsatsning på återvinning I Sverige och Norge har RagnSells identifierat möjligheterna och investerat i återvinningen av planglas. — Jag är väldigt glad att vi kan erbjuda ett fullgott alternativ för återvinning av planglas så att vi i Sverige kan hjälpa till att rädda ett primärmaterial som vi inte själva kan framställa. Det innebär att vi alla kan hjälpas åt att bevara sanden mellan tårna, säger Camilla Sonnentheil som är affärsutvecklaren som styrt processen på Ragn-Sells. / Camilla Sonnentheil GLAS 1.2023 59