GLAS 1
Henrik Isakson Bertrand Cazes Emma Wiesner LarsI
nge Arwidsson EU höjer ambitionsnivån i klimatpolitiken Konsekvenser för glasoch aluminiumproduktionen Efter ett och ett halvt års arbete och en slutförhandling i december 2022 landade till slut Europaparlamentet och Europeiska rådet en uppgörelse om förändrad utsläppshandel. För att klara utsläppsmålen enligt Parisavtalet kommer ett ambitiöst paket, som bland annat innefattar gränsjusteringsmekanismer för import av varor från länder utanför EU och en minskning av antalet utsläppsrätter, att införas. Text: Melinda Lemke EU kommer att införa en gränsjusteringsmekanism kallad CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), lite slarvigt uttryckt klimathandelstullar, på varor som importeras till unionen. Det stod klart i december när Europaparlamentet och Europeiska rådet beslutade att öka takten i omställningen. Beslutet hänger ihop med att ett annat viktigt regelverk inom EU, nämligen handeln med utsläppsrätter EU ETS (European Union Emissions Trading Scheme), ska reformeras. Parallellt med att CBAM införs kommer de fria utsläppsrätterna från och med 2026 att fasas ut och försvinna helt 2034. År 2027 införs utsläppshandel för byggnader och vägtransporter. Målet är att till år 2030 minska utsläppen med 62 procent jämfört med 2005. — Syftet med CBAM är att företag som importerar vissa typer av produkter som ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser, exempelvis cement, stål och aluminium, ska betala samma klimatkostnad som om de hade tillverkats i Europa. Detta för att skydda europeiska företag när de övergår till mer klimatvänlig produktion och förhindra att produktionen flyttas utanför unionen istället. Det ska vara dyrt att släppa ut koldioxid så därför är syftet att driva upp kostnaderna för att få bort utsläppen. Under en övergångsperiod kommer vi att ha högre priser, men när den gröna omställningen kommit längre kommer priserna att sjunka tillbaka eftersom detta bara slår mot utsläpp, inte mot rena industrier, säger Henrik Isakson, handelspolitiskt ansvarig på Svenskt Näringsliv. Även uppmuntra företag utanför Europa Bertrand Cazes, generalsekreterare för Glass for Europe, menar att en gränsjusteringsmekanism förutom att skydda tillverkade europe64 GLAS 1.2023 iska företags konkurrenskraft även ska uppmuntra företag utanför Europa att minska sina utsläpp så att deras produkter är konkurrenskraftiga när de exporteras till Europa. Emma Wiesner, Centerpartiets Europaparlamentariker, var med under de tuffa förhandlingarna i parlamentet. — Jag är stolt, men inte nöjd. Önskvärt vore ett än mer ambi - tiöst paket, men med tanke på utgångsläget och de förutsättningarna vi hade så är jag stolt över att vi nu har fått ett paket på plats, hälsar hon trött men glad efter de tuffa förhandlingarna när tidningen GLAS får tag på henne för en intervju. Antalet utsläppsrätter minskar I den nya uppgörelsen ingår även en minskning av antalet utsläppsrätter i Europa. Vad kostnaden för koldioxidutsläppen blir går i dagsläget inte att svara på. — Systemet för utsläppshandeln fungerar så att det finns ett tak för mängden utsläpp som marknaden sedan prissätter. Priset är inte bestämt, men vi har däremot satt en utsläppskurva i vilken antalet utsläppsrätter minskar för att Europa ska kunna leva upp till miljömålen i Parisavtalet. Priset är därmed en följdeffekt av hur många som vill släppa ut då man konkurrerar om mängden utsläpp, berättar Emma som tror att Sverige kommer att stå sig bra i den ökande konkurrensen om utsläppsrätter. — Vi ser att många svenska industrier och branscher har färdplaner för hur de ska bli koldioxidneutrala. Sverige och svensk industri ligger långt fram i den omställningen vilket utsläppshandeln syftar till att driva på. Klimatpolitik