1177 Vårdguiden 1
tema * Blodet 3 – 4 veckor tar det för kroppen at
t återbilda de 4,5 deciliter blod som ges vid en blodgivning. Vid nybildandet av blod går det åt extra mycket järn. Därför får du med dig järn tabletter när du ger blod. VAD ÄR EN BLODGRUPP? Allt människoblod har ungefär samma innehåll, men det är ändå viktigt att skilja på de olika blodgrupperna. Får man fel sorts blod vid en blodtransfusion bildas nämligen antikroppar som angriper det främmande blodet. Då klumpar de röda blodkropparna ihop sig och spricker, något som kan vara livshotande. Det som skiljer blodgrupperna åt är små pro te iner, antigener, på blodkropparnas yta. Har du blodgrupp A har du antigen A, har du blodgrupp B har du antigen B. Vid blodgrupp AB har du både antigen A och antigen B. Vid blodgrupp 0 saknas båda antigener. Men även ett annat antigen på blodkroppens yta, det så kallade Rh-antigenet, är viktigt. Den som har Rh-antigenet kallas Rh-positiv och den som saknar det kallas Rh-negativ. A 12 – VANLIGAST I SVERIGE Blodgrupp A är vanligast i Sverige, sedan kommer blodgrupp 0. Både AB och B är ganska ovanliga. Cirka 85 procent av befolkningen är Rh-positiv och resten är Rh-negativ. DET VISAR ETT BLODPROV Ett blodprov kan ge mycket information. Här är några vanliga analyser: • Blodvärde, Hb • Blodsocker, glukos • CRP och sänka (mått på inflammation) • Ämnen och mineraler (njurfunktion och saltbalans) • Blodfetter • Vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar • Hormoner • Proteiner som gör att blodet kan levra sig • Antikroppar (vid allergier och infektioner) • Halten av vissa läkemedel MER INFORMATION 1177.se/att-lamnablodprov ALLT BLOD ÄR INTE LIKA RÖTT Det är hemoglobinet, ett protein i de röda blodkropparna, som ger blodet dess röda färg. Nyansen kan skifta bero ende på hur mycket syre blodet innehåller. Det syrerika blodet i artärerna (som leder från hjärtat) är ljusare rött än det syrefattiga blodet i venerna (som leder till hjärtat och vidare till lungorna för att syresättas). 2 miljoner Så många nya röda blodkroppar, lite drygt, bildas varje sekund i blodet. En röd blodkropp lever i ungefär 120 dagar. 1177 vårdguiden 2 • 17 FOTO: JOHNÉR