1177 Vårdguiden 1
25-åriga Thérèse Ström har haft Crohns sjukdom nä
stan halva sitt liv. ”Jag låter inte rädslan begränsa mig längre” text ANNA RITTER foto ULF HUETT D Dansen är livsviktig för 25-åriga Thérèse Ström, som har Crohns sjukdom. Hon bloggar också om sin vardag. blogg.1177.se/dagfordag 1177 vårdguiden 2 • 17 e första tecknen på att allt inte stod rätt till kom i 13-årsåldern. Plötsligt gick Thérèse ner mycket i vikt. Efter ett tag fick hon diarréer allt oftare, ibland flera gånger varje dag. Hon var illamående, kräktes och hade svårt att ta sig till skolan. – Jag kunde ha fem diarréattacker på morgonen innan jag gick till skolan. Det var jättejobbigt, som att ha konstant magsjuka. Jag var rädd att klasskompisarna skulle tycka att jag var äcklig och onormal så jag smög med mina toalettbesök, berättar Thérèse. Efter att ha genomgått en koloskopi, en undersökning av tarmens slemhinna, fick hon diagnosen Crohns sjukdom. Högstadiet blev en tuff tid med flera riktigt jobbiga skov som bland annat krävde att hon vårdades på sjukhus. Samtidigt lade Thérèse stor press på sig själv att verka så ”normal” som möjligt och klara skolan med högsta betyg. Sjukdomen försökte hon dölja för sin omgivning. Hon vågade bara röra sig i säkra områden där hon visste var toaletterna fanns. Att ta en promenad i ett okänt område eller åka in till stan blev ett jätteprojekt som krävde många förberedelser och gjorde henne nervös flera dagar i förväg. – Skräcken har varit att inte hinna till toaletten i tid och att jag skulle bajsa på mig. Det har aldrig hänt i verkligheten, men ändå har jag låtit rädslan för det begränsa hela mitt liv. En lång och svår process – så har det varit att bearbeta det faktum att hon kommer att ha Crohns resten av sitt liv. Sjukdomen innebär att Thérèse får problem med inflammation på olika ställen i magtarmkanalen, även så högt upp som i strupen och munnen. I perioder är det tufft att klara vardagen och det kräver ständig medicinering. I dag har hon slutat dölja vad det innebär för henne att leva med Crohns. Att allt går, att det kan vara tufft men att det mesta faktiskt går att lösa, är Thérèses budskap. Att våga åka på semester till en främmande storstad i ett annat land var ett stort steg, men även det gick jättebra. – I mitt fall har mycket suttit i huvudet, ”Jag var rädd att klasskompisarna skulle tycka att jag var äcklig och onormal så jag smög med mina toalettbesök.” en mental spärr som hindrat mig från att leva fullt ut. Nu har jag också blivit bättre på att vara tydlig med att min sjukdom gör att jag har vissa behov, och att min omgivning måste acceptera det. Thérèse läser psykologi på universitetet och jobbar extra som danslärare för ungdomar. Dans är hennes stora passion i livet. Hon bor tillsammans med sin pojkvän och har som målsättning att upptäcka fler ställen hon aldrig vågat besöka på grund av sin sjukdom. Och så bloggar hon på 1177.se och har en egen Youtubekanal där hon pratar om hur det är att vara ung och leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. – Det är så många tabun och hysch-hysch kring tarmsjukdomar och bajs. Jag vill hjälpa till att avdramatisera det och visa att det inte är något att skämmas för. 25