1177 Vårdguiden 1
När blodet blir sjukt E Blod är liv och hälsa, me
n ibland rubbas den viktiga balansen. Det kan leda till en rad olika blodsjukdomar. text MARIA FRÖJDH n blodsjukdom är en sjukdom i blodet eller i organen som bildar blod, alltså benmärgen och lymfkörtlarna. – Blodsjukdomar kan delas in i tre huvudgrupper: Blodbrist, cancersjukdomar som leukemi, lymfom och myelom samt sjukdomar som har med blodets koagulering, levringsförmåga, att göra, säger Martin Jädersten, biträdande överläkare vid Hema tologiskt centrum vid Karolinska Universitetssjukhuset. En blodsjukdom kan antingen vara medfödd eller utvecklas någon gång under livet. Den kan vara godartad eller elakartad. Blodbrist, anemi, är den vanligaste blodsjukdomen och innebär att du har för få röda blodkroppar i blodet. Det gör att blodet har en för liten mängd hemoglobin, ett ämne som transporterar syre till kroppens organ. Tecken på blodbrist kan vara andfåddhet, hjärtklappning, trötthet och yrsel. Koncentrationssvårigheter, huvudvärk och öronsus kan också förekomma. Hur mycket symtom du får beror på hur stor brist du har, men varierar också från person till person. Vanliga anledningar till blodbrist är blödningar, till exempel riklig mens, och brist på järn eller vitaminer, som B12. I några fall kan blodbrist bero på en infektion eller vissa läkemedel. – Blodbristen kan ibland vara enkel att åtgärda genom att ändra kosten eller genom att ta ett järntillskott. Det kan i vissa fall behövas för den som äter strikt vegankost. Ibland är blodbristen mer bestående. Den som har en allvarligare form av anemi, med mycket lågt blodvärde och kraftiga symtom, kan behöva blodtransfusion. 1177 vårdguiden 2 • 17 Blodbrist kan även vara tecken på en annan, allvarlig sjukdom, säger Martin Jädersten. Leukemi är samlingsnamnet för olika cancersjukdomar i benmärgen och innebär att det bildas ett stort antal sjuka vita blodkroppar. Leukemi brukar delas upp i två huvudgrupper: akut och kronisk leukemi. Dessa grupper brukar i sin tur delas in i lymfatisk och myeloisk leukemi. Akut lymfatisk leukemi, aLL, är vanligast hos barn. Över 80 procent av alla barn med aLL blir av med sjukdomen efter behandling. Kronisk lymfatisk leukemi, kLL, är den vanligaste leukemiformen hos vuxna. Symtom på leukemi kan bland annat vara att ha lätt för att blöda eller få blåmärken, andfåddhet, trötthet, svettningar eller långvarig feber. Leukemi ger ofta en ökad känslighet mot infektioner. – Akut leukemi utvecklas ofta snabbt och kräver i regel intensiv behandling med cytostatika, cellgifter. I vissa fall behövs benmärgstransplantation. Kronisk leukemi, som ibland inte ger några symtom utan upptäcks av en slump, behandlas i många fall framgångsrikt med moderna, målinriktade cancerläkemedel. Allt fler som har leukemi blir friska eller kan leva länge med behandling. Lymfom, lymfkörtelcancer, är samlingsnamnet för olika cancersjukdomar som drabbar celler som tillhör lymfsystemet. Sjukdomen brukar delas in i två huvudgrup per: Hodgkins lymfom och nonHodgkin- lymfom, men det finns många varianter. + Sök vård Sök vård på en vårdcentral om du misstänker att du kan ha en blodsjukdom. Sök vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om du har svart eller blodig avföring. Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning. » 13