Energigas 1
Gobigas Framtidens biogasfabrik byggs i Göteborg
Av skogens avfall ska bli prima biogas. Och med en minimal klimatpåverkan. Gobigas i Göteborg blir först i världen med att koka till framtidens fordonsbränsle av kvistar och barr. I Ryahamnen, strax invid Älvsborgsbrons norra fäste, växer en göteborgsk världsnyhet sakta upp ur leran. Hösten 2013 ska den stå färdig: Gobigas, världens första större anläggning för produktion av biogas från biobränsle. Inledningsvis kommer anläggningen att eldas med pellets. Men så småningom ska skogsbrukets rester – grenar och toppar – genom upphettning, förgasning och metanisering omvandlas till fordonsbränsle som årligen ska räcka för att hålla 20 000 gasbilar rullande. Om anläggningen håller vad den lovar pla- neras sedan ett ännu större komplex på en intilliggande tomt. Denna andra etapp – som tidigast kan stå klar 2016/2017 – ska ha kapacitet att producera bränsle för 100 000 fordon. Förhoppningen är att den senare anlägg- ningen ska kunna drivas på rent kommersiella grunder. – Men det förutsätter bland annat att det finns politiska styrmedel. Det är helt nödvän- ” Det förutsätter bland annat att det finns politiska styrmedel. Det är helt nöd- vändigt eftersom oskattat biobränsle som råvara kostar upp till dubbelt så mycket som de fossila.” Åsa Burman, vd för Gobigas 10 ENERGIGAS NR 1 2012 digt, eftersom oskattat biobränsle som råvara kostar upp till dubbelt så mycket som de fossila, konstaterar Gobigas projektledare och vd Åsa Burman. I biogasens elitdivision Projektet drivs av Göteborg Energi, som varit tidigt ute med att satsa på förnybar energigas, exempelvis i det regionala nätverket Biogas Väst. Tidigare har fokus legat på att bygga ut kapaciteten för rötning, men i och med Gobigas har det kommunägda bolaget nu tagit plats i den globala biogasens elit division. Kunnandet har bland annat hämtats från Chalmers, som sedan 2008 testat liknande teknik i en pilotanläggning. En annan viktig referens är en anläggning i Güssing i Österrike, som varit i kommersiell drift sedan 2002 och som använder samma förgasningsteknik som nu ska tillämpas i Gobigas – med den stora skillnaden att gasen i Güssing inte förädlas till biogas, utan används till elproduktion och fjärrvärme. Gobigas är dessutom betydligt större. Etapp 1 ska ha en nästan fyra gånger så stor produktionskapacitet. Etapp 2 kommer att ha en drygt tio gånger så stor effekt som i Güssing. – Förgasningstekniken är väl beprövad i Güssing, men vi ska skala upp den. Gas rening och metanisering har däremot inte testats i denna tillämpning tidigare. Det finns mycket stora metaniseringsanläggningar för kolförgasning i processindustrin. På Gobigasanläggningen ska vi skala ned denna teknik. Det har visat sig vara en stor utmaning, konstaterar Åsa Burman. Försenat projekt Detta är en av förklaringarna till att projektet nu har försenats och fördyrats. Från början var investeringskostnaden för etapp 1 beräknad till 1,1 miljarder kronor, varav 222 miljoner kommit från Energimyndigheten. I december 2011 beslutade Göteborg Energi att skjuta till ytterligare 300 miljoner till pro- 1,4 TWh Biogasproduktion i Sverige år 2010 Rötning av avloppsslam, gödsel, växter och matavfall 1 TWh Gobigas i full drift år 2020 För asning a av skogs vfall Förga n ng kogsavf l Gobigas årsproduktion motsvarar cirka 70 procent av den biogas som framställs i Sverige i dag Etapp 1: 0,15 TWh Från idé till färdig anläggning 2006: 2005: Göteborg Energi får idén till Gobigas. Olika studier om förgasningsteknik och ekonomi genomförs. jektet. Samtidigt sköts driftsstarten fram med ett halvår till hösten 2013. I medierna har det talats om att etapp 2 därför nu lagts på is. Åsa Burman menar dock: – Planen har hela tiden varit att den andra etappen ska baseras på den kunskap vi fått från etapp 1. Byggandet av etapp 2 förutsätter att utvärderingen av etapp 1 är positiv och att det finns finansiering. Under tiden jobbar vi vidare med planarbetet.