Energigas 1
I korthet Torra material rötas med ny teknik n Fö
retaget Flinga biogas i skånska Tollarp har tagit fram ett nytt koncept för rötning av torra material. Genom att dela upp biogasprocessen i två steg kan relativt torra substrat som till exempel hästoch hönsgödsel, parkavfall och skörderester behandlas. Materialet läggs först i en container och begjutes med vätska. Vätskan förs sen över till en annan tank där själva metanbildningen sker. – Det gör att biogas kan erhållas ur material som normalt inte används för energiutvinning. Det är resurssnålt och robust och det mesta sker med datorövervakning, säger Fredrik Lundberg, vd för Flinga biogas som redan i början på året har levererat tre mobila anläggningar till gårdar i södra Sverige. @ Läs mer: www.flinga-biogas.se Ökad gasimport oppar lämpar sig bra som biobränsle eftersom det går vges vid förbränningen. Grenar och toppar bäst Nettoutsläpp* av koldioxid vid förbränning av olika biobränslen jämfört med om de lämnas kvar i skogen att förmultna. Stenkol visas som referens. 100 80 60 40 20 År 0 Stenkol Hampa bra biogasgröda n Hampa har goda förutsättningar att bli en viktig energigröda i Sverige. Avkastningen är hög, bekämpningsmedelsbehovet litet och grödan kan utnyttjas både som fastbränsle och som biogasråvara. I en doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp visar Thomas Prade att hampans produktion av biomassa är lika hög som, eller överlägsen, den hos flera andra energigrödor som odlas i Nordeuropa. – Hampa har också mycket god för- Stubbar toppar G 20 Grenar och 40 60 *Utsläppsberäkning enligt svensk datamodell. ENERGIGAS NR 4 2011 15R 1 2 2 80 100 Bästa skördetiden för hampa är i början av hösten. FOTO: THOMAS PRADE måga att konkurrera med ogräs och är en lämplig avbrottsgröda i spannmålsintensiva växtföljder, säger Thomas Prade. Om hampan ska utnyttjas för biogasproduktion är den bästa skördetidpunkten i september–oktober då avkastningen av biomassa är som högst. @ Läs mer: http://pub.epsilon.slu.se/8415 ändrar kvaliteten n En ökad import av naturgas från Nordtyskland via Danmark till Sverige kan leda till ändrad gaskvalitet i nätet. I en rapport från Svenskt gastekniskt center (SGC) utreds möjliga konsekvenser av detta. Den tyska naturgasen har bland annat ett lägre värmevärde och kan innehålla mer kvävgas än den danska Nordsjögasen. Förutom tekniska och säkerhetsmässiga följder kan tillsatsen av propan i biogas som blandas med FOTO: LARS ZETTERBERG naturgas i nätet komma att slopas. @ Läs mer: www.sgc.se (rapport 242) Metanbildningstanken sätts på plats. FOTO: BÖRJE ROLFSSON Gasol i dansk gasvärmepump n Värdshuset Tambohus Kro på halvön Thyholm i nordvästra Jylland har ersatt sin oljeeldning med en gasoldriven gas värmepump. Förutom miljönyttan beräknas detta sänka energiförbrukningen med över 40 procent och utsläppen av koldioxid med 50 procent. – Gasvärmepumpar och gas är framtidens lösning för uppvärmning i industrin, säger Klaus Rasmussen på Primagaz Danmark, som har installerat anläggningen på Tambohus Kro. @ Läs mer: www.gasvarmepumpe.dk Thomas Prade Gram koldioxid/megajoule bränsle