Energigas 1
Forskning & utveckling Stor skillnad i klimatpåve
rkan mellan biobränslen När biobränslen eldas kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs ofta bio energin som koldioxidneutral. – Det är att förenkla alltför mycket, säger Lars Zetterberg, som forskat på klimatpåverkan från olika biobränslen vid Göteborgs universitet. Han visar att det kan ta allt mellan några månader och hundra år för ett biobränsle att bli koldioxidneutralt, beroende på ursprung. I ett framtida energisystem kommer förnybar energi bli allt viktigare. Ett exempel på förnybar energi är den energigas som kan erhållas genom förgasning av skogsråvara, så kallad biometan. En fråga som ibland uppkommer i dessa sammanhang är hur bra bioenergi från skogen är jämfört med fossila alternativ. Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet, har i en doktorsavhandling från Göteborgs universitet undersökt sambanden mellan upptag och utsläpp av koldioxid för olika biobränslen. – Om man använder ett träd som biobränsle skapar man en koldioxidskuld som måste ”betalas tillbaka” innan bränslet kan betraktas som koldioxidneutralt. Snabbväxande energiskog blir helt neutraliserad efter tre till fem år, medan andra träd kan behöva flera decennier innan de bundit in motsvarande mängd kol dioxid som avges vid förbränningen, säger han. – Ett annat exempel är gräs och halm. För dem tar det bara några månader att bli koldioxidneutrala, säger han. Datamodell över utsläpp Lars Zetterberg har också tittat på hur snabbt biomassa bryts ner i skogen. Genom att använda sig av andras uppmätta och modellerade data har han uppskattat hur koldioxidupptag och utsläpp varierar över tiden. – Tidsfaktorn är viktig. Hyggesrester som grenar och toppar bryts snabbt ner om de får ligga kvar. Hälften av koldioxiden frigörs inom en tioårsperiod, varför de lämpar sig mycket väl som biobränsle. Däremot blir det inte lika fördelaktigt att använda stubbar. Det 14 ENERGIGAS NR 1 2012 ”Om man använder ett träd som biobränsle skapar man en koldioxidskuld som måste ”betalas tillbaka” innan bränslet kan betraktas som koldioxidneutralt.” Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet tar drygt tjugo år innan stubbar ur klimatsynpunkt är bättre än naturgas, säger han. – Tittar man däremot över en längre tidspe- riod är stubbarna ett bättre bränsle ur klimatsynpunkt, eftersom de ändå förmultnar till slut och avger sitt kol till atmosfären. Behov av långsiktig energiförsörjning I EU:s kriterier för förnybara bränslen föreslås att biobränslens klimatnytta ska beräknas utifrån en ”återbetalningsperiod” på tjugo år. Lars Zetterberg tycker att detta är en för kort tid, eftersom långsamma biobränslen då riskerar att falla utanför ramarna. – Även om vi lyckas vända utsläppstren- den på kort sikt finns fortfarande behov av en långsiktig energiförsörjning. Då är det bra att ersätta stenkol och naturgas med stubbar, även om vi inte ser resultat förrän efter tjugo år, säger han. När det gäller att uppskatta hur stor klimat- Förnybar energi. Flisade hyggesrester som grenar och to relativt snabbt för naturen att ta upp den koldioxid som av påverkan förgasning av skogsråvara till biometan har, visar alltså Lars Zetterbergs forskning att det har betydelse vilka råvaror som används i processen. – Att till exempel använda hyggesrester i form av grenar och toppar efter avverkning, liksom energiskog, minskar koldioxidutsläppen både på kort och lång sikt jämfört med fossila bränslen, säger han. Lars Zetterberg har använt flera olika mått för att förklara biobränslenas klimatpåverkan. Förutom att uppskatta koldioxidutsläppen har han också undersökt förbränningens inverkan på atmosfärens förmåga att absorbera strålning, den så kallade växthuseffekten, samt vilken temperaturhöjning detta kan leda till. ÅSA JARVIS @ Läs mer: Lars Zetterbergs avhandling Instruments for reaching climate objectives kan laddas ner från http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/26672