Mångfald, kvalitet och fördjupning 1
Mångfald, kvalitet och fördjupning Det förekommer
även kommentarer som handlar om processen i sin helhet, till exempel att den skulle innefatta färre steg eller att den anses utdragen och tidskrävande. Några kommenterar att utskicket av böcker till ledamöterna är kostsamt eller omständligt. Det finns även enstaka önskemål om ytterligare information om hur bedömningarna görs, vilket tas upp under nedanstående två rubriker. Kunskap om bedömningsprocesserna Samtliga respondenter fick uppge om de upplever sig ha tillräcklig kunskap om bedömningsprocesserna. Med bedömningsprocess avses den organisatoriska form inom vilken besluten om Kulturrådets litteraturstöd fattas, till exempel arbetsgrupper och sakkunniga. Bedömningsprocesserna beskrivs närmare i rapportens inledande kapitel. Av respondenterna upplever 40 procent sig ha tillräcklig kunskap om bedömningsprocesserna medan 46 procent upplever att de inte har det.30 De 80 respondenter som upplever sig sakna kunskap utgör ungefär hälften av de svarande i samtliga storlekskategorier, och här återfinns både de som beviljats och inte har beviljats stöd de senaste tre åren. Det ska påminnas om att kategorin mellanstora/stora utgivare utgörs av endast fyra respondenter. I en efterföljande fritextfråga kunde de som upplever sig sakna tillräcklig kunskap om bedömningsprocesserna uppge om det finns något som de skulle vilja veta mer om. Flertalet av de trettiotalet fritextsvaren berör själva bedömningsarbetet snarare än den organisatoriska form inom vilken besluten fattas. Flera respondenter efterfrågar tydligare information om vilka kriterier som är vägledande vid bedömningarna och några önskar motiveringar för avslag. En respondent skriver exempelvis: Är processen demokratisk såtillvida att rösten från majoriteten bland bedömarna avgör? Ett kriterium är om det saknas litteratur på området, men det verkar inte alltid ha betydelse. Vad bedöms då? Kvaliteten på produktionen? (Respondent) Frågor av mer konkret karaktär som lyfts i fritextsvaren är exempelvis om antalet ansökningar per bedömningstillfälle har betydelse, om det finns samband mellan hur mycket en bok läses/säljs/lånas ut och möjligheter till stöd, hur bedömningen görs för litteratur på samiska, om ledamöterna läser alla titlar inför beslut och om hänsyn tas till utgivarens storlek och etablering, författarens kändisskap, bokens upplaga, språk, innehåll och layout. En respondent som beskriver sig ha en politisk inriktning vill veta om ledamöterna förmår ge titlarna en opartisk granskning. Några vill veta mer om ledamöternas bakgrund och kompetens, till exempel om nationella minoriteter. En respondent önskar ett förtydligande kring jävsprincipen. Förtroende för bedömningarna Samtliga respondenter fick uppskatta sitt förtroende för bedömningarna för stöd till litteratur utifrån en femgradig skala där 1 innebär att respondenten helt saknar förtroende för bedömningarna och 5 innebär att respondenten har fullt förtroende för bedömningarna. Enkätsvaren visar att förtroendet varierar stort. Medan 21 respondenter har fullt förtroende anser sig 18 respondenter helt sakna förtroende. Som framgår av diagram 3.2 nedan befinner sig flertalet svar någonstans mellan dessa ytterligheter. 30 14 procent, 25 aktörer, svarade ”vet ej”. 30/37