Mångfald, kvalitet och fördjupning 1
Mångfald, kvalitet och fördjupning behjälpligt. K
anske bidrag till litteraturträffar? Biblioteksbesök? Nätverkande mellan författare?” Samarbeten med bibliotek Enkäten visar att 41 procent, motsvarande 46 utgivare, har samarbetat med bibliotek kring någon eller några av de titlar som beviljats stöd de senaste tre åren.32 Av dessa utvecklar 11 respondenter i fritext hur de samarbetar och/eller skulle vilja utveckla befintliga samarbeten. Samarbeten som nämns är till exempel författarframträdanden, författarturnéer, samtal, föreläsningar och presentationer, boksläpp, berättarkvällar, poesimöten, sagoläsningar och tips till förskolelärare, lärare och elever via biblioteken. Enkäten visar också att 51 procent, vilket motsvarar 57 utgivare, inte har samarbetat med bibliotek kring titlarna.33 Även här utvecklar 11 respondenter sina svar i fritext. Merparten är positiva till att samarbeta med biblioteken kring titlarna. En skriver till exempel: Jag skulle mycket gärna vilja ha samarbete med bibliotek kring de distributionsstödda titlarna. Det vore intressant om det låg med i bidraget att biblioteken uppmanas skapa samarbete med författaren. Inser så klart att Kulturrådet inte kan styra biblioteken. Ett samarbete skulle kunna öka intresset för läsningen, en författare som läser och berättar om böcker kan skapa intresse hos barn och föräldrar för att läsa. (Respondent) Några påtalar utmaningar för samarbeten som till exempel beskrivs handla om förlagets eller bibliotekets resurser. ”Vi skulle önska att biblioteken själva hade möjlighet och ekonomi att erbjuda olika aktiviteter, att de tar kontakt med förlaget. Nu är det förlaget som har stått för kontakterna”, skriver till exempel en respondent. En önskar att Kulturrådet uppmuntrar biblioteken att införliva fler kulturrådsböcker i det egna sortimentet. En annan framhåller istället att möjligheten till samarbete handlar om engagemanget på biblioteken. 3.5 Övriga reflektioner Digital utveckling Efterhandsstödet till litteratur är teknikneutralt och kan sökas för ljudbok och e-bok såväl som för tryckt bok. Det är dock inte möjligt att söka stöd för digitala titlar som samtidigt ges ut som tryckt bok, vilket är fallet för de allra flesta digitala titlar som utkommer i Sverige. Som redan framgått i avsnitt 2.6 är det mycket få ansökningar för digitala titlar och ingen ansökan har ännu beviljats. För digitala titlar beräknas stödbeloppet inte utifrån sidantal utan baserat på faktiska produktionskostnader. Samtliga av enkätens 175 respondenter kunde i fritext ge sin syn på den digitala utvecklingen i bokbranschen i relation till litteraturstödet. Några svar antyder att det råder en viss oklarhet kring vad teknikneutraliteten innebär eller att de inte kände till att stödet är neutralt. En respondent skriver till exempel: ”Jag upplever idag att det är svårt att avgöra att det går att söka stöd för e-böcker respektive ljudböcker”. Av enkätsvaren framkommer att det råder delvis skilda uppfattningar om stödets teknikneutralitet. Flera ger uttryck för att vara mer eller mindre positivt inställda till teknikneutraliteten och den digitala utvecklingen inom branschen i stort. Andra är mer skeptiska. En av de mer kritiska rösterna menar att ”det tryckta ordet hotas av det digitala och dess teknikoptimism” och att ”det tryckta ordet behöver stöd och ekonomiska muskler för att stå emot digitaliseringen och dess negativa effekter”. Ofta rymmer svaren ingen 32 9 aktörer svarade ”vet ej”. 33 9 respondenter svarade ”vet ej”. 34/37