Mångfald, kvalitet och fördjupning 1
Mångfald, kvalitet och fördjupning Av enkäten fra
mgår även att flera respondenter har synpunkter på att de större utgivarna får del av stödet och att litteraturstödet bör ta bättre hänsyn till de mindre utgivarnas förutsättningar. Kulturrådets reflektioner Stödets reella värde Under den tidsperiod som uppföljningen omfattar har antalet ansökningar och antalet beviljade stöd varit relativt konstant, med undantag för barn- och ungdomslitteraturen där både antalet ansökningar och beviljat stöd har ökat. Det totala stödbeloppet är cirka 36 miljoner kronor per år. Nationalbibliografin i siffror visar i sin rapport från 2017 att den svenska bokutgivningen är stabil men att det sker en ökning av skönlitterär utgivning totalt. Flera tidigare utredningar har påvisat att stödets reella värde har minskat över åren, exempelvis Litteraturutredningen 20126 och Böckernas tid, förläggarföreningens jubileumsbok.7 Det genomsnittliga stödet per titel är idag betydligt lägre sedan stödsummorna stabiliserades på 1980-talet. Kulturrådet skulle av den anledningen, om litteraturstödet ökades, prioritera höjda stödbelopp till de titlar som beviljas stöd snarare än att fler titlar beviljas stöd. Stödets utformning Bland enkätsvaren är en återkommande synpunkt att litteraturstödet bör ta hänsyn till utgivarens storlek. Det är en fråga som diskuterats genom åren och som bland annat tas upp i Förläggarföreningens jubileumsbok där det konstateras att: ”Just frågan om egenutgivning aktualiserar ett stort dilemma inom litteraturstödets själva ambitioner. Stödet ska fördelas till kvalitetslitteratur som annars har svårt att hävda sig på den öppna marknaden, men utgivarna kan vara allt från enskilda privatpersoner till globala mediekoncerner, med diametralt olika förutsättningar att nå sin publik. […] Förläggarföreningen har konsekvent valt att sätta litterär kvalitet i centrum för sin argumentation – och har därmed förespråkat enhetliga regelverk för alla utgivare, utan hänsyn till deras ekonomiska styrka.”8 Arbetsgruppernas beslut om hur stödet ska fördelas utifrån de kvalitetskriterier som fastställts och denna uppföljning visar att den kvalitativa utgivningen av litteratur i Sverige, utgivningen av debutanter, litteratur i översättning och så vidare sker både av de minsta och de största förlagen. Uppföljningen pekar på stödets fortsatta betydelse för utgivningen av kvalitetslitteratur i Sverige, för stora och små förlag och inom alla genrer. Kulturrådet anser därför att litteraturstödets syfte; att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur, bäst främjas av att fortsatt inte ta hänsyn till utgivarens storlek. Transparens och tydlighet Enkäten visar att knappt hälften av respondenterna anser sig inte ha tillräcklig kunskap om bedömningsprocesserna samt att förtroendet för bedömningarna av ansökningarna varierar stort. 29 procent uppskattar sitt förtroende som lågt eller obefintligt. Flera av respondenterna som har lågt förtroende för bedömningarna uttrycker oförståelse eller ovisshet inför hur bedömningarna görs och vad som prioriteras. Flera av fritextsvaren på de olika frågorna i enkäten tyder på att även utgivare som sökt stöd och fått stöd inte till fullo förstått kriterier, ansökningsförfaranden och regelverk. 6 Sverige. Litteraturutredningen, Läsandets kultur: slutbetänkande, 2012, s. 277. 7 Peurell, Erik. ”Litteraturstödets tillkomst och effekter ur Svenska Förläggareföreningens perspektiv” i Böckernas tid, 2018, s. 552. 8 Peurell, Erik. ”Litteraturstödets tillkomst och effekter ur Svenska Förläggareföreningens perspektiv” i Böckernas tid, 2018, s. 550 f. 9/37