Mångfald, kvalitet och fördjupning 1
Mångfald, kvalitet och fördjupning tydlig värderi
ng av om teknikneutraliteten är bra eller dålig, istället påpekas aspekter som respondenterna anser att Kulturrådet bör ta hänsyn till i den digitala utvecklingen. Några påpekar exempelvis att den tryckta boken är dyrare att producera än framförallt e-boken och att stödet bör ta hänsyn till det. ”Produktionskostnaderna bör på något vis speglas i stödet – det är orimligt att en tryckt bok eller en ljudbok, som uppbär betydligt högre produktionskostnader, får samma stödbelopp som en e-bok”, som en respondent uttrycker det. Det förekommer också kommentarer som istället betonar att även arbetsinsatsen bakom en e-bok är resurskrävande. ”Detta glömmer även förlagen som kontrakterar upphovsmännen och många med dem”, påpekar en respondent. En annan skriver: Principiellt är vi teknikneutrala. Men det finns ett problem med att det går att billigt mängdproducera elektroniska titlar och sedan söka stöd för dem, något som riskerar att tränga undan andra titlar i bedömningsprocessen. (Respondent) Några kommentarer berör bedömningarna. Till exempel framhålls vikten av att kvaliteten fortsättningsvis står i fokus för bedömningen, oavsett format. En respondent anser istället att de olika formaten inte bör bedömas i samma kategori: ”…vad som utmärker en förstklassig ljudbok är inte samma som utmärker en förstklassig tryckt bok eller e-bok.” En annan respondent är inne på ett liknande spår och menar att även inläsarens prestation bör bedömas noggrant. Andra kommentarer är av mer teknisk karaktär. En respondent säger sig ha svårt att se hur distributionsstödet fungerar för digitala titlar och ljudböcker och önskar ett förtydligande av vad stödet innebär. Två tar upp att digitala publikationer och open access medför mindre ersättning till upphovspersonerna och att det, som en av respondenterna ser det, gynnar större förlag som kan kontraktera sina författare över en längre tid. Reflektioner kring utvecklingsmöjligheter Samtliga av enkätens 175 respondenter hade möjlighet att ge förslag på hur Kulturrådets stöd till produktion och utgivning av litteratur skulle kunna utvecklas, vilket ett åttiotal respondenter gjorde. Flera svar kretsar kring förlagsstorlek och mer tekniska aspekter rörande litteraturstödets konstruktion. Några svar handlar även om bedömningsarbetet och rymmer önskemål om bland annat ökad tydlighet och insyn i bedömningsarbetet. De sistnämnda redovisas i anslutning till tidigare frågor. Förlagsstorlek Den mest återkommande synpunkten kretsar kring litteraturstödets förhållande till förlagsbranschens olika utgivare. Invändningarna handlar i stora drag om att de större förlagen får en stor del av stödet och att litteraturstödet behöver ta bättre hänsyn till de mindre förlagens förutsättningar. Små förlag beskrivs bland annat ha svårt att ge ut inbundna böcker i större upplagor. ”Det är inte rimligt att Bonnier, mikroförlag och egenutgivare alla dras över samma kam. Villkoren bör seriöst justeras”, anser till exempel en respondent. Bland svaren ges några förslag på hur stödet skulle kunna fördelas annorlunda. ”Sätt mål för antalet debutanter och (nya) småförlag, det är ju där utvecklingen och nytänkandet finns. Kvalitet är inte alltid bara upprepning”, föreslår en respondent. En annan önskar insatser för att underlätta små förlags utgivning av smala, högkvalitativa titlar: ”Skulle uppskattas mycket av branschen, och fungera som en morot för att höja kvaliteten än mer”. En respondent framhåller istället att litteraturstödet har gynnat de mindre förlagen: Litteraturstödet har varit extremt framgångsrikt genom årtiondena. Att Sverige har så många ambitiösa småförlag beror helt på stödet, trots att det inte ens var avsikten. Det har inneburit att mängder av litteratur har tillgängliggjorts – det är omöjligt att överskatta betydelsen av 35/37