Mångfald, kvalitet och fördjupning 1
Mångfald, kvalitet och fördjupning beviljats efte
rhandsstöd under tidsperioden varit så kallade återutgivningar, men andelen varierar från år till år, mellan 6–11 procent. Knappt en femtedel av ansökningarna och omkring en fjärdedel av bifallen har ett annat originalspråk än svenska eller engelska. Efter svenska och engelska är franska det vanligaste originalspråket följt av tyska, både bland ansökningar och bifall. Många andra språk återfinns bland bifallen. Titlar med andra originalspråk än svenska återfinns i alla förlagsstorlekar dock i olika utsträckning. Andelen ansökningar och bifall för titlar med andra utgivningsspråk än svenska och engelska har legat på 2 procent, med undantag för 2016 då andelen var något högre. I antal motsvarar det i snitt 42 ansökningar och 20 bifall per år. Efter svenska och engelska är persiska/farsi det vanligaste utgivningsspråket både bland ansökningar och bifall. Mikroförlagen har stått för en betydande andel av dessa ansökningar. Upplagenivåerna för titlar som har fått bifall har varit relativt stabila under tidsperioden. Lite drygt hälften har en upplaga på 1 501–5 000. Endast en liten andel titlar har en upplaga under 500 eller över 5 000 exemplar. Även förlagsnettopriset på titlar som har beviljats efterhandsstöd har totalt sett varit relativt stabilt under tidsperioden. Enkät till utgivare 175 förlagsaktörer besvarade Kulturrådets enkät om litteraturstödet. Av dessa hade 112 beviljats litteraturstöd en eller flera gånger de senaste tre åren (främst efterhandsstöd men även stöd till planerad utgivning och stöd till planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur). Enkätfrågorna fokuserade främst på respondenternas upplevelse av och syn på ansökningsprocessen, från blankett till bedömning och beslut. Merparten som besvarat enkäten upplever ansökningsprocessen som okej eller smidig. 14 procent anser dock att den är omständlig, och har bland annat synpunkter på att blanketten skulle kunna förenklas. Av enkäten framgår att knappt hälften av aktörerna inte anser sig ha tillräcklig kunskap om bedömningsprocesserna (den organisatoriska form inom vilken besluten fattas). Bland dessa återfinns utgivare i alla storlekskategorier och både de som beviljats och inte beviljats stöd de senaste tre åren. Enkätsvaren visar även att förtroendet för bedömningarna varierar. 29 procent uppskattar sitt förtroende som lågt eller obefintligt, varav flera uttrycker oförståelse eller ovisshet inför hur bedömningarna görs och vad som prioriteras. Enkäten visar vidare att 75 procent av aktörerna som har beviljats litteraturstöd de senaste tre åren anser att stödet har stor eller mycket stor ekonomisk betydelse för möjligheten att ge ut den beviljade titeln. Något färre, drygt hälften, upplever att stödet har stor eller mycket stor betydelse för förlagets ersättningsnivåer till titelns upphovspersoner. Av respondenterna som har beviljats stöd har 41 procent samarbetat med bibliotek kring de beviljade titlarna, till exempel i form av författarframträdanden och turnéer, boksläpp, berättarkvällar, poesimöten och boktips. I fritextsvaren förekommer önskemål om utökat samarbete. Aktörerna som besvarat enkäten har olika uppfattningar om litteraturstödets teknikneutralitet och det finns en viss oklarhet kring vad teknikneutraliteten innebär. På frågan om vad Kulturrådet bör ta hänsyn till i den digitala utvecklingen framhålls till exempel att den tryckta boken är dyrare att producera än e-boken. 8/37