Svensk Golf 1
ANALYS + 6% + 10%2014: 2013: 6 461 611 2012: 6 24
3 759 6 841 134 STöRRE KLYFTOR I GOLFSVERIGE All medlemsstatistik från 2014 är dock inte positiv läsning. När Bo Bengtsson går igenom siff rorna fi nns det tecken på att klyftorna mellan Sveriges golfklubbar växer. Så mår Golfsverige egentligen bättre nu? 42 169 SPELADE RONDER 2012–2014 sen nya juniorer om året. Det går ju inte på samma sätt i andra sporter, då det kan vara fullt i lagen. Golf kan du börja med när du är 7, 9, 12 eller 14 år. Tittar vi på gruppen födda 2004 så är de exempelvis 695 fl er i år än förra året, en ökning med 41 procent, säger Bengtsson. Finns det något i årets siff ror som oroar? – Det är tappet bland kvinnor, för det visar att något är galet. Det är en trend som är svår att få bukt med. Det konstiga är att de i undersökningar är mest positiva till det som bjuds, likt förbannat lämnar de. Knappt 13 000 kvinnor som var nya medlemmar 2013 hade slutat redan till 2014. I år registrerades cirka 14 500 nya medlemskap, men ungefär 15 800 försvann. Hälften av de som lade av var mellan 22 och 50 år gamla. – Vi har ett strukturellt problem. Det är uppenbart att många kvinnor inte fastnar i golfen och därför lämnar. Den högre snitthandicapen jämfört med männen är ett tydligt bevis på detta. Många kvinnor som 50 SVENSK GOLF | 10 2014 Så många fl er ronder har det spelats i snitt per månad under 2014 jämfört med i fjol. Siff rorna avser perioden januariseptember. gått nybörjarkurser, och gett höga betyg till kurserna, slutar ett eller två år senare. Steget från nybörjare till att få handicap och att känna sig bekväm på banan är för stort för många nybörjare och i synnerhet för kvinnor. Det kan handla om att man inte har spelkompisar, inte vågar sig ut, att man har svårt att sätta av den tid som behövs. Vi kommer att jobba med dessa frågor i den nya satsningen Vision 50/50, säger Bengtsson. Som helhet betraktat måste 2014 ändå karakteriseras som ett svenskt golfår som slutar i dur, snarare än i moll, för första gången på länge. Nu är frågan vad som talar för att det här trendbrottet är varaktigt. – Klubbarnas jobb. Medvetenheten om att man måste förändra och göra golfen mer tillgänglig. Sedan måste golf fortsätta synas, det måste pratas om golf. Ökningen är liten, men jag tror att trendbrottet är det viktigaste av allt. Man känner det snabbt i snacket, för det är något som inte hörts de sista åren. – Det fi nns nog två bilder av det. 41 procent av klubbarna har ökat sina medlemsantal medan 56 procent har tappat medlemmar (för tre procent är medlemssiff ran oförändrad). I vissa delar av landet, inte minst runt storstäderna är konkurrensen stor från inte bara andra fritidsaktiviteter utan även mellan klubbarna. Klubbledningarna stressas till att erbjuda mer och mer verksamhet till allt lägre årsavgifter. Lägg till det hur greenfeespelet är upp och ner på olika ställen så ser vi att klyftorna mellan klubbarna blir större. Mellan stora och små klubbar och mellan välmående och mindre välmående, säger Bengtsson. FYRA AV DE SJU golfklubbar som växt mest under året var redan i fjol bland de 20 klubbar som hade fl est medlemmar. Toppen av listan på de klubbar som ökat mest under 2014 domineras också av de som erbjuder greenfeemedlemskap för under 500 kronor. På många håll i landet har antalet klubböverskridande samarbeten mellan olika anläggningar och även klubbar som förfogar över och ”GOLFARE MÅSTE TA SIG EN FUNDERARE” - Bo Bengtsson erbjuder sina medlemmar spel på fl era olika banor ökat betydligt på senare år. – Alla vi golfare som vill fortsätta spela på bra och välskötta banor nära hemmet, ha våra barn i en välfungerande juniorverksamhet och bibehålla infrastrukturen med god service, restaurang och shop måste ta oss en rejäl funderare. Inget av detta går att fi nansiera med årsavgifter på 345 kr och greenfeeavgifter som efter rabatter ligger på 200 kr. Det fi nns inte några hemliga fi nansiärer eller off entliga bidrag som kommer att rädda klubbarna.