Utmärkt Göteborg 1
malten genom att blötlägga den. – Häng med nu för
det blir quiz på det här, säger han och skrattar. Efter att vi silat bort maltresterna har vi fått vad vi kallar för vört, vörten kokas tillsammans med humle för att addera beska till drycken. När vörten är färdig pumpas den vidare, till någon av våra jästankar. I ett smalt utrymme längst in i den helkaklade lokalen döljer sig ytterligare sex stycken metalltankar, som varje rymmer upp till 2000 liter öl, förklarar Mats och fortsätter. – Det är här själva jäsningen sker. Vi brukar säga att bryggaren gör vörten, men det är jästen som gör ölen. Beroende på vilken typ av öl vi producerar använder vi olika typer av jäst och tillämpar olika temperaturer under jäsningen. Det är också den största skillnaden mellan de två stora huvudspåren av öl, Lager och Ale - att de jäser kallt respektive varmt. Sen finns det ju givetvis en massa andra faktorer som reglerar hur ölen smakar. Resultatet varierar ju till exempel beroende på vilka råvaror man använder, hur hårt man rostar malten och hur mycket av varje ingrediens man använder, precis som med vilket annat recept som helst. Tolv år har passerat sedan Mats först började intressera sig för öl och hantverksprocessen bakom drycken. Han jobbade heltid på ett IT-företag och drog tillsammans med ett gäng kollegor igång en hobbyverksamhet där de smakade, betygsatte och ständigt jagade efter nya öl att prova. – Det blev lite av en sport att se vem som kunde testa flest sorter och hitta flest nya smaker. Desto mer vi höll på, desto nördigare blev vi, och allt eftersom väcktes också intresset för den processtekniska biten – hur man går tillväga för att faktiskt brygga öl och därefter är resten historia. Mats skrattar och förklarar att skillnaden mellan att brygga 30 liter och 2000 liter öl inte mer än just det, volymen. – Det krävs egentligen inte mycket mer tid eller energi för att brygga 2000 liter än 30 liter. Processen är ju densamma. Det som krävs är mer råvaror och plats. Och givetvis en ekonomisk investering. Rundvandringen genom de kala brygglokalerna når sin kulm i den delen av verksamheten där man valt att inreda ett Taproom. I ett avlångt utrymme mellan bryggeri och lagerutrymme står ljusa långbord på rad. I taket sträcker sig rör och slangar som kopplar samman bryggeriet på andra sidan väggen med öltankar längst in i rummet. Mats ställer ner fyra öl på bordet framför mig och han slår sig ner mittemot. – De här tre representerar oss väldigt bra, säger han och börjar från vänster. Fresh Prince, Atlantica, och Mango Fandango. Mango Fandango var faktiskt den första ölen som vi sålde på bolaget. Två år sedan nu, säger han och snurrar lite på den lila plåtburken längst till höger. Dricker du själv mycket öl? – Nä, inte här, eller vi provsmakar ju ölen innan den är färdig för att se vad som behöver justeras. Men på stan däremot! säger Mats och ler. – Vi provbrygger ständigt nya öl, så givetvis måste vi smaka regelbundet. Det pågår alltid runt tio, tjugo experiment här bakom men det är bara en bråkdel av dem som vi säljer. Ibland blir det helt enkelt inte riktigt vad vi tänkt oss. Vi har ju alltid en idé om vad vi är ute efter. När vi skapade Mango Fandango ville vi göra en fruktig IPA med massor av mango - det gillar ju folk, tänkte vi och lät våra bryggare ta fram ett recept. Sen justerar vi resultatet tills vi fått fram de smaker vi tänkt oss. Det är ju det fina med öl, att det hela tiden går korrigera och förbättra produkten till nästa batch. Det är en del av hantverket, att ingen batch blir den andra lik. – Att brygga öl är inte så romantiskt som folk gärna vill tro, det är som att driva vilket företag som helst, vi kollar mycket på vad konsumenterna vill ha och anpassar oss efter det. Vi följer försäljningen likväl som recensioner och kommentarer i olika nörd-appar där öldrickarna är snabba med att meddela för-och nackdelar. På så sätt blir ölen bara godare och godare för varje batch. Produktutveckling har verkligen aldrig varit så tacksamt som nu, när vi genom internet får direkt tillgång till vad öldrickarna tycker, vad vi själva tycker är egentligen fullkomligt ointressant. – Nu är ju IPA jättestort bland kunderna, en god IPA kan många gånger sälja slut med en gång. Detsamma gäller suröl, det är en trend som verkligen är här för att stanna. Tills ens föräldrar hakar på, det vill säga, då vet man att också surölens tid är förbi, säger Mats och skrattar. 29