Nordisk Energi 1
Aktuellt 178 miljoner till utbyggnaden av LBG FÖR
TUNGA FORDON Text: Sanna Kesselfors Energimyndigheten satsar nu i samarbete med innovationsklustret Drive LBG på en rad nya investeringar som ska introducera fl ytande biogas (LBG) på marknaden och demonstrera den senaste tekniken inom området. Hittills har Energimyndigheten beslutat om stöd till fem produktionsanläggningar, fem tankstationer, två bunkringsstationer för fartyg, tio långfärdsbussar och 159 LBG-lastbilar. Stödet om totalt 178 miljoner kronor fördelas via Drive LBG som även följer upp satsningarna och ansvarar för dokumentation och rapportering. Det framgår av ett pressmeddelande. – Genom denna satsning löser vi den klassiska ”hönan och ägget”-situationen när ett nytt drivmedel ska introduceras på marknaden. De som investerar i ny produktionskapacitet kan vara trygga med att det kommer att fi nnas kunder till LBG samtidigt som progressiva åkerier som satsar på FOTO: VOLVO TRUCK CORPORATION. klimatvänliga transporter kan vara säkra på att det fi nns LBG att tanka, säger generaldirektör Robert Andrén i pressmeddelandet. För att biogasen ska övergå i fl ytande form måste den kylas ner till minus 161 grader Celsius. Det fi nns idag teknik framtagen för att producera, distribuera och använda LBG, men hittills har tekniken inte demonstrerats samlat i full skala på samma sätt som i den nu aktuella satsningen. – Jag hoppas att Drive LBG kan bli ett internationellt skyltfönster för ny LBG-teknik genom denna världsunika satsning säger Johan Laurell, föreståndare på Drive LBG. Under hösten kommer vi att ta in ytterligare intresseanmälningar om LBG-lastbilar för de åkerier som vill visa vägen mot det fossilfria samhället. Forskare utvecklar automation AV SOLCELLSSYSTEM MED BATTERILAGER Forskare vid Karlstads universitet utvecklar avancerade kontrollmetoder baserade på biologiskt inspirerade principer för att optimera fl exibla och robusta energisystem. Forskningen ingår i det internationella projektet ACES, Adaptive Control of Energy Storage. Det långsiktiga målet är att möjliggöra en högre andel förnybar elproduktion, skriver Karlstads universitet. Forskningen om eff ektiva solceller går framåt, men när det inte är soligt är det viktigt att kunna lagra energin. På Glava Energy Center testar man hur batterier kan användas för lagring av energi, som sedan kan användas vid behov. – Vi testar och utvecklar olika lösningar för adaptiv styrning av batterilager, säger Jorge Solis, docent i elektroteknik vid Karlstads universitet. Det innebär att använda avancerade algoritmer inom maskininlärning som ett verktyg till att optimera elsystemet för elnätsoperatörer och producenter. Smarta system för kontroll Forskningen handlar om att hitta eff ektiva system för att kunna förutse hur mycket energi ett hus kommer att förbruka. Detta ligger sedan till grund för en adaptiv styrning av batteriladdningen, så att det sker så optimalt som möjligt genom att använda sig av artifi ciell intelligens Nordisk Energi 4 2019 Text: Sanna Kesselfors Jorge Solis, docent i elektroteknik. FOTO: KARLSTAD UNIVERSITET. baserad på tidigare energiåtgång. – Syftet med min forskning är att använda avancerade kontrollalgoritmer som konventionellt brukar användas i andra komplexa system såsom humanoida robotar, säger Jorge Solis. Ett intelligent kontrollsystem för aktiv analys, prediktering av energiförbrukning för att göra korrigerande åtgärder i solcellssystemet får allt större betydelse och här fi nns stora möjligheter till utveckling och eff ektivisering. Examensarbete på grundnivå och sommarkurs på mastersnivå Inom projektet gör studenter sitt examens-arbete och utbytesstudenter från Japan går en projektkurs i samverkan med en bostadsrättsförening i Karlstad. Syftet är att göra prognoser på energiförbrukningen två timmar framåt i tiden baserat på energibehov och väderdata från de föregående 24 timmarna. Därmed lär sig styrsystemet förutse framtida energibehov och styr lagringen av energi i batterier, så att energiförbrukningen från leverantör blir jämnare och utan stora toppar, vilket sparar kostnader för konsument. – Det krävs att man bestämmer lämpliga parametrar i styrsystemet som anpassas till den förväntade energiförbrukningen. För detta är det mjöligt att implementera artifi ciellintelligensalgoritmer som tar hänsyn till den historiska responsen från systemet och energiförbrukningen, säger Jorge Solis. Denna forskning bidrar till att öka kunskapen och förståelsen om hur man designar och implementerar avancerade kontrollmetoder för att optimera driften och därmed utveckla fl exibla och robusta energisystem. Projektet ACES Projektets syfte är att testa och utvärdera olika lösningar för adaptiv kontroll av batterilager. Projektet som startade 2018 pågår till 2021 och fi nansieras genom medverkande partners i Sverige, Norge, Tyskland samt EU:s forskningsoch innovationsprogram Horizon 2020. 19