Nordisk Energi 1
Framtidens elnät ➛ – Vi som slutkonsumenter har v
arit lite bortskämda och det har varit tämligen okomplicerat. Nu är en aktuell fråga hur förbrukningen hos konsumenterna kan styras. Speciellt när det kommer till att snabbladda sina elfordon kan det bli utmanande om många vill göra det på samma gång och det samtidigt är mörkt ute, inte blåser och batteriet i närheten är tomt. Då är det inte någon bra idé att göra det och det blir mer sårbart eftersom man kanske är beroende av sitt elfordon och värmen i sitt hus, säger Susanne Stjernfeldt. Ödrift resulterar i svarta hål Susanne Stjernfeldt talar också om att det med ny teknik, nya batterier och ny lokal produktion kommer möjligheter till så kallad ödrift, där områden klarar sig själva när det gäller produktion och konsumtion, vilket kan resultera i vad hon kallar för svarta hål på kartan, som man inte kan interagera med. – Dessa mörka delar i elnätet som man inte kan balansera med kan i framtiden växa och det är naturligtvis inte positivt eftersom det är bra att ha ett så stort elnät som möjligt och så många aktörer som möjligt att kommunicera med och dela produktion och konsumtion med, säger Susanne Stjernfeldt. Digitalisering skapar möjligheter De två främsta möjligheterna som Susanne Stjernfeldt ser med digitaliseringen av elnäten är just att man kommer att kunna ha kontroll över elnäten och att man kan acceptera mer el från förnybara källor. – En annan möjlighet är att elnätsbolagen kan kommunicera med sina kunder och om kunderna är intresserade av att hjälpa till med energiomställningen så fi nns det möjlighet till det, berättar Susanne Stjernfeldt. Hon tillägger att verktyg som Internet of things är en viktig del av denna utveckling. ◆ Om det är många som vill snabbladda sina elfordon på samma gång och tillgången på förnybar energi är dålig, till exempel på grund av att det är mörkt och inte blåser, kan det ställa till problem. FOTO: PEXELS – Vi ser redan nu att elnätsbolagen sätter in kommunicerande sensorer i sina elnät, i sina mätstationer och i sina elmätare ute hos kunderna, så det är absolut på gång och det kommer att öka i och med att kostnaderna för kommunikation med olika komponenter minskar, förklarar Susanne Stjernfeldt. Artifi ciell intelligens och IT-säkerhet Susanne Stjernfeldt berättar också att det i och med att man kommer att ha, och i stor utsträckning redan har, mycket mer information och data om kunderna och deras beteenden och behov över dygnet och över året går att ta hjälp av artifi ciell intelligens för att lära sig att se hur efterfrågan kommer att se ut. – För att artifi ciell intelligens ska fungera riktigt bra vill den gärna ha en datamängd som är stabil över fl era år. Eftersom vi just nu lever i en omställning där elbehovet blir större är det därför än så länge svårt att skapa riktigt lyckade algoritmer, men jag ser det i längden som ett intressant verktyg, säger Susanne Stjernfeldt. Eftersom säkerhetsbiten alltid varit viktig understryker hon även att det om man kommer att använda sig av IT är viktigt med säkerhetsaspekterna även där. – IT-säkerhet är en självklar komponent framöver och är det redan idag. Eftersom elnätet är kritiskt för samhället är det väldigt bra med både hängslen och livrem, säger Susanne Stjernfeldt. Digitaliseringens pris Susanne Stjernfeldt tror absolut att digitaliseringen av elnäten kommer att innebära en ökad kostnad för konsumenterna. – Systemen för att kunna ta emot förnybar produktion lokalt och styra konsumtionen är För att man till exempel ska kunna minska transportutsläppen genom att byta ut bensin och diesel mot el från förnybara källor krävs en omställning till smartare elnät. ILLUSTRATION: EUROPEAN UNION 30 Nordisk Energi 4 2019