Nordisk Energi 1
Kraftvärme I och med processen för asktvätt med z
inkåtervinning kommer merparten av den tvättade askan att kunna återföras till förbränningen. ILLUSTRATION: RENOVA AB F 44 lygaska är de stoftpartiklar som avskiljs från rökgasen i elfi ltret, som är det första reningssteget efter förbränningen. Idag blandas fl ygaskan med slam och blir en restprodukt som kallas Han beskriver också att zink utvinns ur lakvätskan genom att pH värdet höjs och zinken fälls ut. Det fi ltrat som blir kvar när zinken för bambergkaka. Skärpta krav på hanteringen av restprodukter betyder att denna restprodukt kräver dyr extern deponering. För att minska deponeringen och öka materialåtervinningen har Renova utvecklat en teknik för asktvätt med zinkåtervinning. Återförs till förbränningen Patrik Karlsson från Renova berättar att processen går ut på att det torra stoftet från elfi ltret tvättas med syra från den våta rökgasreningen. Efter att aska och lakvätska separerats med hjälp av en bandfi lterpress är tanken sedan att merparten av den tvättade askan ska återföras till förbränningen. – När den eldas igen ska den inte gå ut med rökgaserna utan istället följa med slaggen ut, så att vi inte behöver få någon deponirest, säger Patrik Karlsson och tillägger att slaggen sedan sorteras och att stoftet till exempel kan användas som byggmaterial. Patrik Karlsson berättar om Renovas teknik för asktvätt och utvinning av zink ur fl ygaska. FOTO: KATARINA PETTERSSON pressats ur i en kammarfi lterpress pumpas därefter till vattenreningen och zinkråvaran kan säljas till smältverk för vidare bearbetning. Återvinning och rening Förutom att man genom att återvinna zinken, som är en framtida bristvara, får in den i kretsloppet uppskattar Patrik Karlsson att zinken har ett potentiellt värde motsvarande 9 miljoner kronor per år. Denna siff ra baseras på att Renova producerar omkring 13 000 ton fl ygaska per år, vilket eftersom den innehåller mellan 3 och 4 procent zink betyder att cirka 450 ton zink, med ett värde på omkring 20 kronor per kilo, kan utvinnas varje år. En annan stor vinst med den nya anläggningen är enligt Patrik Karlsson att de slipper extern deponi eftersom lakningsprocessen gör att askans reaktivitet minskas och att den resterande delen av askan, som inte återförs till förbränningen, till skillnad från originalaskan kan deponeras på egen deponi. ◆ Nordisk Energi 4 2019