Nordisk Energi 1
Framtidens elnät tillkommande funktionalitet och
naturligtvis kostar det, förklarar Susanne Stjernfeldt. Hur stor den totala kostnaden för omställningen av elnäten blir i Sverige menar hon beror mycket på hur långt man tar det. Sweco bedömer i en rapport, som analyserar två olika scenarier för omställningen till ett 100 procent förnybart kraftsystem i Sverige till 2040, att totalkostnaden för såväl elproduktionsinvesteringar och nätinvesteringar som investeringar i energilager och efterfrågefl exibilitet, från år 2017 till 2050, blir drygt 1 500 miljarder kronor. Rapportförfattaren Frank Krönert, som är principal consultant på Sweco, påpekar emellertid att det är viktigt att komma ihåg att en stor del av den totalkostnad de kommit fram till i rapporten handlar om reinvesteringar i befi ntliga anläggningar, som skulle ha uppkommit oberoende av vilken väg man väljer att ta. Sedan kommenterar Susanne Stjernfeldt att man med digitaliseringen hoppas kunna hitta eff ektiviseringsåtgärder och att den därför inte bara kommer att innebära kostnader utan även kommer att minska kostnaderna för vissa aktiviteter, som underhåll i elnätet. – Att man har mer kontroll gör till exempel att man inte behöver åka ut för att göra inspektioner, förklarar Susanne Stjernfeldt. Sammankoppling söderut En annan faktor som kommer att påverka elpriset är sammankopplingen med våra grannländer söderut och Susanne Stjernfeldt påtalar att Sverige i och med sammankopplingen kommer att närma sig den prisbild som fi nns i de sydeuropeiska länderna. – De är redo att betala ett betydligt högre pris för elen eftersom de gör det redan idag och som konsumenter kommer vi att behöva konkurrera med dem. Det innebär en högre elkostnad för svenskarna, beskriver Susanne Stjernfeldt. Populärt forskningsprogram Energiforsks forskningsprogram Elnätens digitalisering och IT-säkerhet, som drog igång i slutet av 2018, är en vidareutveckling av forskningsprogrammet Smarta elnät, som pågick mellan 2014 och 2018. – Det är ett väldigt populärt program och det är väldigt många elnätsbolag som är delaktiga i programmet, säger Susanne Stjernfeldt och tillägger att det är gynnsamt att forska gemensamt när det gäller elnät eftersom elnäten har sina kunder inom ett visst geografi skt område och inte konkurrerar med varandra. Energiforsks förhoppning med forskningsprogrammet är att elnätsbolagen på ett bra sätt ska kunna nätverka, komma i kontakt med leverantörer, se på pilotinstallationer och dra lärdomar av varandra för att det ska bli enklare att komma igång med nya tekniker och programvaror. De hoppas också att bolagen kommer att kunna göra både problemlösningsprojekt och nyutvecklingsprojekt tillsammans. – Eftersom de vet att det kommer att innebära kostnader att installera den här typen av sensorer och kommunikationsplattformar och sedan övervakning och styrning undrar många om det fungerar i verkligheten. Många gånger ser det bra ut på pappret, men genom att göra gemensamma pilotprojekt och fördela riskerna mellan bolagen kan man hitta russinen i kakan, berättar Susanne Stjernfeldt. Just nu talar hon till exempel om att det pågår ett projekt som är i sin linda, där de undersöker möjligheterna med artifi ciell intelligens, och ett projekt där de tittar på nya standardiseringsprotokoll som används i nätstationer för att möjliggöra kommunikation för smarta elnät. ◆ Digitaliseringen av elnäten kommer att innebära en ökad kostnad för konsumenterna eftersom det kommer att kosta att installera den tillkommande funktionalitet som krävs, men den kommer även att kunna minska kostnaderna för vissa aktiviteter, som underhåll i elnäten. FOTO: PEXELS Nordisk Energi 4 2019 31