AMES 1
VETENSKAPLIGT ATT SMITA FRÅN ANSVAR GENOM BORTFÖR
KLARINGAR I en nyligen publicerad artikel i en bok förklarar Tomas Brytting hur företag har svårt att komma till rätta med oegentligheter hos personalen genom olika bortförklaringar. Det kan bland annat handla om bedrägerier, korruption, trakasserier och diskriminering. FOTO: THOR BALKHED VI TOLKAR FAKTA DÅLIGT NÄR DET HANDLAR OM INVANDRING Vår förmåga att analysera fakta grumlas av våra politiska åsikter. Det visar en studie om invandring och kriminalitet. Forskarna från Linköpings universitet har publicerat resultaten i den vetenskapliga tidskriften Behavioural Public Policy. Inom psykologin brukar termen ”motiverat tänkande” användas för att beskriva när människor tolkar information som de önskar, snarare för vad den är. – Vi tror ofta att vi omvärderar våra tankesätt i ljuset av ny information. Vår forskning bekräftar att vi människor misstolkar information, i det här fallet om invandring, för att få den att passa vår världsbild, säger Thérese Lind, doktorand vid institutionen för industriell ekonomi vid Linköpings universitet och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln. Tidigare studier om motiverat tänkande som har gjorts i USA har visat att demokrater är bättre på att tolka statistik som visar att brottslighet minskar till följd av strängare vapenlagar. Republikaner är bättre på att tolka statistik som tyder på motsatsen. Få undersökningar om motiverat tänkande har dock gjorts i Sverige och ingen om flyktingmottagande. ÖKAD ELLER MINSKAD KRIMINALITET? I ett experiment undersöker Thérese Lind motiverat tänkande i samband med statistik som handlar om flyktingmottagning och brott. I studien fick 1015 deltagare från Sverige tolka information från fiktiva scenarier. I ett scenario fanns numerisk information som visade att kriminaliteten i ett område som tagit emot många flyktingar antingen ökat eller minskat. Uppgiften bestod av att tolka vad presenterade siffror sa om sambandet mellan flyktingmottagande och kriminalitet. Det fanns också ett scenario där deltagarna fick bedöma om en hudkräm gav ökade eller minskade hudbesvär. Om sig själva fick deltagarna ange vilket parti de röstade på samt världsåskådning, det vill säga om de klassificerade sig som ”mer av en svensk” eller ”mer av en världsmedborgare”. ÅSIKTERNA STYR Resultatet visar att partitillhörighet och världsåskådning spelade stor roll när deltagarna tolkade information kopplad till invandring och kriminalitet. Vad gäller partitillhörighet var de som röstade på M, KD och SD bättre på att tolka statistik när den visade på ökad brottslighet till följd av flyktingmottagande. Omvänt var de som röstar på S, MP eller V bättre på att tolka informationen när den visade på minskad brottslighet till följd av flyktingmottagande. Liknande resultat kunde ses vad gällde deltagarnas världsåskådning. Personer som definierade sig som ”mer av en svensk” hade lättare att tolka siffror korrekt som visade att brottsligheten ökat mest i områden med flyktingmottagande. Likaså hade världsmedborgaren lättare att korrekt tolka siffror som visade att brottsligheten sjunkit mest i områden med flyktingmottagande. I scenariot med hudkrämen påverkade inte partitillhörighet eller världsåskådning förmågan att tolka statistik. Där ökade deltagarnas förmåga att tolka information korrekt, jämfört med när det handlade om invandring. n – Vi är födda med förmågan att kunna luras, och det är en tillgång som kan vara mycket användbar, men ibland missbrukas den. Vi har bland annat sett hur den legendariska Barings Bank gick i konkurs 1995, efter att en ledande anställd använt otillåtna finansiella spekulationer. Att just tillåta sig själv att spela ett sånt högt spel med andras medel, och lyckas, klarar man bara genom att använda rationaliseringar eller bortförklaringar, för att själv kunna acceptera det man gör. Jag hävdar att rationaliseringar både från bedragar- och åskådarsidan är en viktig faktor för att förstå hur dessa typer av oegentligheter kan förhindras, säger Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Även om det finns övervakningssystem på företag som ska kunna upptäcka bedrägerier, så upptäcks inte allt. Glider man under den radarn, så är det upp till gärningsmannen/personen att känna om det är rätt eller fel, och den känslan sätts ur spel om personen försöker intala sig själv att det den gör är helt okej. Genom att rationalisera den tänkta händelsen framstår brottet som legitimt. Samma sak gäller om vi talar om oegentligheter mer allmänt. – Genom bortförklaringar som: ”det finns värre saker”, ”detta är ett undantag”, ”det är förmodligen okej”, ”det är bara ett lån och jag betalar tillbaka det”, ”det är inte mer än rättvist” eller ”andra är mycket värre”, så intalar sig personen utifrån olika förutsättningar och händelser att beteendet är okej, säger Tomas Brytting. I artikeln beskriver Tomas hur man kan dela upp rationaliseringar av oegentligheter i fyra grundläggande former, beroende på om gärningsmannen bedrar med eller utan avsikt och hur toleranta människor som omger honom eller henne är. Intressant är också att kriminologisk forskning tyder på att de flesta bedragare är utåtriktade, charmiga, intelligenta, vill göra karriär och är framgångsrika individer. Paradoxalt nog är det just dessa egenskaper som också är högt värderade vid rekrytering av ledningspersoner.. n 61