Tidningen Energi 1
FORSKNING OM VINDKRAFTENS PÅVERKAN Vindval är ett
kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Programmet inleddes 2005. Ungefär 70 miljoner fågelpar häckar i Sverige varje år. När ungarna är flygfärdiga på sensommaren finns det drygt 350 miljoner fåglar här. Pipistrelle är en av arterna som behöver skyddas. vet man idag att det är stora skillnader mellan hur olika fladdermusarter påverkas av vindkraftverk. – Av de 19 fladdermusarter som finns i Sverige är det framför allt större brunfladdermus samt troll och dvärgpipistreller som behöver skyddas, säger Stefan Petterson. Tidigare trodde man att fler fladdermusarter påverkades negativt av vindkraftverk och av försiktighetsskäl rekommenderade man i syntesrapporten från 2017 att inte bygga ut vindkraften i fladdermusartrika områden. I nuläget har ny data framkommit som tyder på att denna generella rekommendation kanske inte alltid är nödvändig utifrån ett fladdermusperspektiv. Stefan Petterson menar att det är olyckligt att fladdermöss i vissa fall nu används som argument i domstolsförhandlingar. – Förutsatt att man kör kraftverken i Bat mode där det behövs så ser jag personligen inte vindkraftverk som ett problem för fladdermössen. Det finns i nuläget två studier som visar att Bat mode fungerar, men enligt Stefan Pettersson vore det önskvärt med fler empiriska undersökningar som bevisar att så verkligen är fallet. – Problemet är om vi får domar som grundar sig på känslor och försiktighetsprincipen i stället för fakta. Jag bryr mig verkligen om fladdermössen, men vill hitta en balans så att vi skyddar dem där det verkligen behövs, säger Stefan Pettersson. Att kräva Bat mode i till exempel Norrlands inland och sannolikt i delar av Småland beskriver han som ett slag i luften. Däremot skulle befintliga verk längs kusterna i Kalmar, Blekinge, Skåne och delar av Halland behöva åläggas att börja med Bat mode under de korta perioder när fladdermössen är som mest aktiva. En dom i Mark och miljööverdomstolen i oktober i år rörande vindkraftverket i Lilla Kulleryd i Blekinge ledde till just detta. Bakgrunden var att Ronneby kommun och andra lokala intressenter med hänvisning till bland annat förekomst av fladdermöss velat förbjuda fortsatt drift av verket. Domstolen kom dock fram till att det inte var motiverat att förbjuda fortsatt drift om Bat mode används och hänvisade till de undersökningar som gjorts på platsen. CARL JOHAN LILJEGREN TIDNINGEN ENERGI NR 7 2020 31