Tidningen Energi 1
Snart klar för leverans: 20 meter lång, 180 ton t
ung och med en effekt på 60 MW. Gasturbinerna kan bli den saknade länken i energisyst emet, även i Sverige. Fast det behövs regelverk och incitament för att stödja utvecklingen. Åsa Lyckström, hållbarhetsstrateg på Siemens Energy. lagra vätgasen i andra former, så kallade vätebärare, till exempel i flytande form som ammoniak eller metanol. En annan knäckfråga är distributionen. – Du kan få in vätgas i existerande gasinfrastruktur, men om det ska fungera så måste alla förbrukare som är kopplade till gasledningen acceptera vätgas. Det är vitt skilda applikationer, allt från stora industrier och kraftbolag till hushåll. Inte alla kan eller vill hantera vätgas i naturgasen. Ett alternativ som växer i Europa är att bygga rena vätgasnät kanske till och med bredvid naturgasledningarna, säger Jenny Larfeldt. Ä 40 NR 7 2020 TIDNINGEN ENERGI ven vätgasproduktionen måste skalas upp snabbt för att klara alla nya behov. Innan den förnybara vätgasen kommer upp i rätt volymer tror vd:n Hans Holmström på så kallad blå vätgas: det vill säga konventionell produktion av vätgas från naturgas, men där man lagrar koldioxidutsläppen genom CCS (Carbon capture storage). – Jag tror att blå vätgas är ett nödvändigt mellansteg för att klara den snabba ökningen av efterfrågan. Det skulle kunna vara en bra affär för olje- och gasföretag, säger Hans Holmström. Men även om alla pusselbitar inte är på plats ökar intresset stort hos kunderna. – Det är väldigt många som ringer och frågar: ”När är ni klara med turbiner för 100 procent vätgas?” Då brukar jag svara: ”När ni har tillräckligt med vätgas på er sajt”, säger Jenny Larfeldt med ett skratt. GASTURBINENS FUNKTION 1. Luft sugs in och komprimeras i en kompressor. 2. Den trycksatta luften strömmar in i brännaren där den blandas med bränslet, till exempel naturgas eller vätgas, och antänds i brännkammaren. 3. Avgaserna från förbränningen driver turbinen som är kopplad till en axel som driver generatorn och den egna kompressorn. 4. De varma gaserna kan sedan användas till att koka vatten, där ångan driver en ångturbin. Den producerar el och ångkondensen används till fjärrvärme. Men till dess kommer de traditionella turbinerna fortsätta att rulla ut från Finspång, men med allt högre potential för vätgasinblandning – i en stegvis utveckling i takt med de ökade klimatkraven. På verkstadsgolvet fortsätter arbetet med den maffiga gasturbinen. Inom kort är just den klar att lyftas vidare till testanläggningen, där den ska hårdköras under många timmar. Från och med nästa år kommer samtliga dessa tester genomföras med en viss del hemproducerad vätgas om allt går enligt plan. – Gasturbinerna kan bli den saknade länken i ett hållbart energisystem, även i Sverige. Fast det behövs regelverk och incitament för att stödja utvecklingen, säger Åsa Lyckström.