Tidningen Energi 1
Trend Utlandet tror på svenska vindar FÖRNYBART E
fter några år av stiltje är det orkanfart i vindkraftbranschen. Under 2017 duggade press releaserna tätt om satsningar på nya vindparker. Då aviserades parker motsvarande drygt 2 000 MW, med en beräknad elproduktion på 6,8 TWh, motsvarande nästan 40 procent av befintlig vindkraft. Aldrig någonsin tidigare har det planerats för så mycket vindkraft i Sverige. – Utlösande faktor är att den svenska energiöverenskommelsen skapat en långsiktig politisk stabilitet, vilket gynnat investerings klimatet, säger Charlotte Unger Larson, vd för bransch föreningen Svensk Vind energi, som organiserar företag med intressen i vindkraftbranschen. – Då kommer det att behövas mycket ny vindkraft. Vind och vatten kraft kommer att utgöra basen i ett framtida elsystem som är till hundra procent förnybart. Det gör att det behövs minst 60 TWh vindkraft, vilket är en tre till fyrdubbling från dagens nivå. Ketchupeffekt och kapplöpning Att så mycket ny elproduktion aviseras just nu och inte om några år, beror till del på att Sverige förlängde systemet med elcertifikat. Förlängningen innebär att 18 TWh ny elproduktion ska tillföras systemet till år 2030. När detta är uppnått, delas inga nya elcertifikat ut, vilket gör att det gäller att komma före konkurrenterna. 62 Tidningen ENERGI Nr 3 2018 Som det ser ut nu kommer vi troligtvis redan år 2021 nå det mål som politikerna ställt upp för år 2029. Detta enligt en prognos som Svensk Vindenergi nyligen gjort. Med de satsningar som redan aviserats nås 25 TWh ny vindel år 2021. Det mest troliga utfallet som det ser ut idag är 30 TWh vindkraft och ända till 32,5 TWh i ett för branschen optimistiskt scenario för år 2021. Utlandet satsar på Sverige De som satsar är inte svenska energi företag eller privatpersoner, utan utländska kapitalförvaltare, som pensions och aktiefonder. – Som det ser ut nu står utländska aktörer för cirka 90 procent av nya vindkraftsprojekt i Sverige. Svenska aktörer lyser i stort sett med sin frånvaro. Det är utlänningarna som tror på de svenska vindarna. De enda svenskägda företagen som har lite större projekt på gång är kommunägda Skellefteå Kraft och det privatägda företaget Stena Renewable. – De flesta utländska investerarna har kontaktat oss och det verkar som de har förtroende för energi överenskommelsen, säger Charlotte Unger Larson. Till saken hör att många svenska aktörer – privatpersoner, energioch fastighetsföretag – hittills förlorat stora summor pengar på vindkraftssatsningar, som en följd av sjunkande priser för el och elcertifikat. Detta beror på att en kraftig utbyggnad av bland annat vindkraft ledde till sänkta priser på el och elcertifikat. Utländska investerare är inte något nytt fenomen (se vidstående artikel). Redan idag ägs vindkraften i Sverige till cirka 40 procent av utländska intressen enligt Svensk Vindenergis beräkningar. Bland de som nu satsar är det många kapitalförvaltare som redan har gjort investeringar i svensk vindkraft och känner till svenska förhållanden. ”Som det ser ut nu står utländska aktörer för cirka 9o procent av nya vindkraftsprojekt i Sverige” Ett förhållande som gör det lättare för kapitalförvaltare än energiföretag att göra satsningar är kraven på avkastning. I dagens låga räntemiljö har kanske kapitalförvaltaren krav på en avkastning på några procent medan energiföretag har mycket högre. Exempelvis är Vattenfalls avkastningskrav på åtta procent. Det sänktes nyligen marginellt från nio till åtta procent för att underlätta investeringar i solel och vindkraft. Risker med utländska ägare Finns det då ingen fara att utländska ägare blir dominerande ägare till svensk vindkraft som försörjningssäkerhet och acceptans frågor?