Tidningen Energi 1
Därför blev det bränslebrist BRÄNSLE Under vinter
n som gått har det varit brist på bio bränslen. I första hand beror det på vädret, men det finns också flera andra orsaker, menar Gustav Melin, VD på Svebio. Under en lång följd av år har det funnits gott om bränslen. Det har bara varit att köpa in, ingen har behövt beställa. Vi har haft ett överskott på biobränslemarknaden, men vintern 20172018, blev det plötsligt en brist på biobränsle. Vad beror det på? – Det beror på en kombination av faktorer och lite dålig tajming, säger Gustav Melin. Vädret är en av orsakerna. Det var en ovanligt blöt höst i Södra Sverige och i Baltikum. I Lettland slog regnet alla tidigare rekord. Det gick helt enkelt inte att få ut virket från skogen, vilket ledde till att sågverk och pellets fabriker blev utan råvara. Har det kalla vädret som kom i Gustav Melin. Viktigaste åtgärden för att undvika bränslebrist framöver är att satsa på många olika typer av biobränsle. FOTO: MOSTPHOTOS januari haft någon inverkan? – Kylan ledde till en större förbrukning. 1 grad kallare gör att det går åt 5 procent mer energi. I fjärrvärmen står avfall och returträpannor för baslasten, därefter kommer rena flispannor och sist spetslast med pellets eller bioolja. Efterfrågan på flis och pellets ökar därför kraftigt när vädret är så här kallt. Förutom vädret, vilka andra faktorer har lett till vinterns brist på biobränslen? – Vi har under flera år haft en ökad användning av biobränslen. Stora kraftvärmeverk har byggts i Finland, i Litauen har man gått från mer än 90 procent fossilt bränsle till mer än 60 procent biobränsle i fjärrvärmenäten på bara några år. Störst inverkan har Stockholm Exergis kraftvärmeverk vid Värtan och Ørsteds och HOFORs stora anläggningar i Danmark. De här verken förbrukar flera TWh bränsle vardera. Vad kan vi göra för att undvika samma scenario nästa år? – Det finns egentligen ingen brist på biomassa. Den bästa rekommendationen vi kan ge är att handla bränsle från olika aktörer och regioner, och olika bränsleslag. Om det finns många aktörer kan fler agera för att täcka upp för en region eller ett bränsleslag som får leveransproblem! Flisaktörerna körde treskift förut, men nu har de flesta lagt ned eftersom värmeverken inte köpte av dem. Det kommer att kosta att få igång dem igen, men det behövs för att vi ska kunna ha en beredskap. Vi behöver aktörer som kan hålla lager och kan agera snabbt om det uppstår en brist. Det är klokt att hålla igång en viss volym av grot, omkring 10 TWh om året är rimligt. Energiskog och torv är bra ur försörjningssynpunkt. Det är inhemska bränslen som involverar flera regioner i Sverige och ger jobb. Det borde ligga i kraftvärmeföretagens eget intresse att se till att energiskogsodlingen kommer upp i en nivå på 2 TWh om året. Vad tror du om framtiden? – Vi kommer att få räkna med svängningarna. Det kommer att bli lite högre bränslepriser och krävas en ökad produktion. Vi måste jobba med större lager och agera för att få fram bränslet i tid. Viktigast av allt är att satsa på så många olika typer av biobränsle som möjligt. MARIE KOFOD-HANSEN Nr 3 2018 Tidningen ENERGI 7