TIDNINGEN TILLVÄXT 1
VIRKESAFFÄREN – Men det finns vissa som kanske ba
ra ser till volymerna och vill maxa sin produktion. Och har man en vinteravverkning med en halvmeter snö så ser man inte vad som finns under snön. Skönhetsvärdet har betydelse Om man maxar avverkningen, men är oaktsam mot skogens upplevelsevärden, finns dessutom risken att fastigheten vid en försäljning minskar i värde eftersom skönhetsvärdet har en betydelse vid många fastighetsaffärer. – Om man är mån om sitt innehav vill man inte att det ska förstöras i en slutavverkning, säger Thies Eggers. När det gäller tvingande skydd av kulturlämningar, biotoper och fornlämningar av virkes köparen ska vara utbildad i naturvård. Entreprenören som anlitas rekommenderar han tjänsten ”Mina sidor” på Skogsstyrelsens hemsida. – Man måste ha detta inskrivet i avtalet hur mycket hänsyn som ska lämnas. Det kan handla om kantzonen vid en bäck. Lagen är tolkningsbar och man kanske vill lämna en större kantzon än vad lagen kräver. Peka ut på kartan Han rekommenderar markägaren att prata med virkesköparen och peka ut på kartan. ”Här vill jag att ni lämnar det här och märker ut.” När det sedan är dags, ja då bör markägaren dra på sig skogsstövlarna igen och gå till platserna och se att hänsynsbanden verkligen sitter på plats och på rätt ställe. – På vintern är det mörkt och kallt och det kanske snöar. Då kan det bli fel och det är inte bra, för ett avverkat träd är ett avverkat träd. Kör maskinerna genom ett område så blir det spår. När det gäller hänsyn till kulturminnen, fornlämningar och känslig natur är lagen tydlig. Svårare är det med social hänsyn före en avverkning. Lagen kräver att man ska visa social hänsyn. Men det är en tolkningsfråga vad det innebär. – Det är ett komplicerat kapitel. Men det är inte dumt att prata med grannarna innan, säger Thies Eggers. Även i detta fall rekommenderar Thies Eggers markägaren att ge sig ut i skogen och kontrollera själv på plats. Det kan finnas elledningar och telefonledningar som inte är utmärkta på kartan. Dessa behöver entreprenören känna till. – Det är bra att meddela allt man vet. Då är inte sommarstugan utan el och telefonen fungerar på våren när man kommer till stugan. »Fundera på föryngringen före« Roland Nyström är virkesköpare i Uppland för skogsbolaget Billerud Korsnäs. Han köper någonstans mellan 20 000 och 30 000 kubikmeter virke per år. BERÄTTAT FÖR: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN IBLAND KÖPER VI virke av skogsägare som aldrig gjort en virkesaffär förut. Då är det extra viktigt att informera om själva åtgärden så att skogsägaren inte tror att det blir på ett sätt och så blir verkligheten en annan. Kollar vägarna Redan innan anbudet kollar vi vägarna. Man måste se till att man kommer dit med maskinerna och att man kan få virket därifrån och att vägarna klarar tung trafi k. Behöver man köra över någon annans mark krävs klartecken från dem. Jag kollar också om det fi nns hinder, typ kraftledningar, eller om man måste bygga broar över något större dike. De här faktorerna väger man in i själva affären. Skotare tar hand om avverkad bok. 26 | Tillväxt Nr 2 2013 Hänsynsområden När det gäller forn- och kulturlämningar gör vi alltid vårt bästa för att bevara dem i oskadat skick och utför de samråd som krävs med Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Finns det mycket lämningar i och runt området som ska avverkas kan det påverka kostnaden för avverkningen. Grenar och toppar Vid en slutavverkning bör man också fundera över hur man ska hantera grenar och toppar. Rundvirket försvinner ganska fort efter en avverkning, medan riset kan få ligga kvar i 1–1,5 år för att torka och barra av innan man fl isar och fraktar bort det. Det normala är att man tar bort stora delar av riset om förutsättningarna medger det. Planera föryngringen Dessutom tycker jag att skogsägaren redan före slutavverkningen ska fundera på föryngringen, på något sätt ska det återbeskogas. Man har ett par säsonger på sig innan det är dags för åtgärden, men den tiden brukar rulla iväg rätt fort och plötsligt är det dags att markbereda. Ska det planteras tall eller gran? Normalt tittar man på vilket trädslag som lämpar sig bäst för marktypen, men det kan fi nnas andra önskemål som kan fungera också. Vet man hur man vill föryngra har man också en uppfattning om kostnaden. Det har ingen betydelse om det är vi eller skogsägaren som utför återbeskogningen, huvudsaken är att det blir gjort, tycker jag.” » Tiden brukar rulla iväg rätt fort och plötsligt är det dags att markbereda.« Roland Nyström, virkesköpare i Uppland FOTO: KORSNÄS BILLERUD