TIDNINGEN TILLVÄXT 1
G Å R D S FÖRETAG ET Efter många års målmedvetet
arbete har de byggt upp en egen population av ostfriesiska mjölkfår. Samtidigt låg en idé och grodde i Kristinas huvud. – Jag tänkte att ett gårdsmejeri kunde för sin avel använda den lilla population av mjölkfår som fanns i Sverige och Norden. vara ett alternativ för mig om jag inte skulle arbeta som veterinär längre. Jag är från Klövsjö i södra Jämtland. Det är en trakt med bönder, och där finns fortfarande en aktiv fäboddrift. Jag har alltid varit intresserad av mat och ost. Sagt och gjort. De åkte på studiebesök till olika gårdsmejerier runt om i Sverige, men också utomlands, bland annat till Nederländerna och tyska ön Rügen. Kring millennieskiftet bestämde de sig för att börja med mjölkfår. Men varifrån skulle fåren komma? Andra gårdsmejerier hade haft stora problem med sjukdomar i sina fårbesättningar, och därför ville de inte Lyft med renrasiga baggar De behövde helt enkelt få in nya djur. Men det var allt annat än enkelt. De ville korsa olika raser och betäcka tackorna med renrasiga holländska baggar. Till slut lyckades de importera sperma. Utfallet blev sådär. För sju år sedan fick de tag på sex renrasiga baggar och det blev ett stort lyft. Efter många års målmedvetet arbete har de byggt upp en egen population av ostfriesiska mjölkfår som är så stor att de kan gallra fram djur utifrån mjölkdjurs- och mamma-egenskaper. – Det var en verklig utmaning. Det är oerhört svårt att få bra djur. Vi har gallrat hårt bland fåren. Om de inte har de egenskaper som vi vill ha så skickar vi dem till slakt. Det är Darwin som styr, säger Robert Åkermo. Men de har kommit dit de ville. Nu har de omkring 400 tackor, varav runt 250 av dem mjölkas. Det är låg dödlighet och sjukdom i besättningen. Så lite antibiotika som det bara går är modellen. Det är bara en sak kvar. Fåren måste mjölka bättre. Nu mjölkar varje tacka cirka 250 liter per år. Målet är 400 liter. Mejeriet är projekterat för att producera omkring 45 ton ost per år. I dag produceras 25–30 ton om året. De utfodrar inget kraftfoder. Djuren får skördat vallfoder som Tillväxt Nr 3 2013 | 33