Svensk Golf 1
om banskötsel utan pesticider. De slutsatser man
kan dra är att en övergång till pesticidfri skötsel kan bli problem på klubbar som inte har ett optimalt skötselprogram eller mindre bra yttre förutsättningar. Vad gäller gödsling menar Peter Edman att det inte bara är miljöskäl som ligger bakom minskningen. Synen på kvalitet har ändrats. – Nu ställs högre krav på spelkvaliteten och den blir sämre om det är för mycket gräs. Det blir sämre ”bollrull”. Idag vill vi att gräset ska vara friskt men växa så lite som möjligt egentligen. Det som skiljer golfen från lantbruket är att de senare vill ha stora kvantiteter och då lägger man på gödsel tills man når ett ekonomiskt optimum. Men när det gäller golf ger för mycket gräs en sämre kvalitet, och det kan vara besvärligt att hitta en mellanväg. Men under de senaste tio, femton åren har vi byggt en fungerande gödselprincip, säger Edman. På 1970 och 80talen gav man stora gödseltillskott tre, fyra gånger per år. Då fick man en tillväxttopp efter varje giv. Idag ger man 1520 givor under en säsong med mindre gödselmängd i varje. – Fördelen är att man då kan gasa och bromsa, och det blir mindre risk för utlakning, säger Peter Edman. Med utlakning menar Edman att den näring man tillsätter försvinner ut i dräneringen och hamnar i vattendrag och diken. Det problemet har avtagit. Ofta leds banans dräneringar tillbaka till bevattningsdammen och återanvänds på banans ytor. Under 1990talets gjordes en analys av läckage vid avrinningen från greener. På fem golfklubbar – tre i Stockholm, en i Jönköping och en i Skåne – mättes halterna av bekämpningsmedel och näring i vattnet som passerade genom greenen. Analysen visade att värdena av nitrat och nitrit var mindre än 0,1 mikrogram per liter. Det bekämpnings och näringsmedel som användes på green togs upp av det organiska materialet i jordprofilen. ÄVEN SYNEN PÅ EN GOLFBANA som estetisk upplevelse håller på att förändras, vilket har lett till att bevattningen inte behöver vara lika generös som förr. – Idag har vi insett att vi kan ha bra turf även om den inte är grön och saftig. För några år sedan började vi snegla på de brittiska linksbanorna som kan ha utmärkta ytor även om de inte är knallgröna utan drar mer åt det bruna hållet. Vi insåg att vi inte behöver vattna för att en golfbana ska anses vara bra, säger Stig Persson. Möjligen kan bilderna från � Kungsbacka GK � Ljunghusens GK � Mjölby GK � Nacka GK � Öregrunds GK � Österlen GK � Saltsjöbadens GK � Sigtuna GK � Upsala GK � Viksjö GK 82 SVENSK GOLF 7–2018 Royal Liverpool Golf Club under The Open Championship 2006 ha påverkat inställningen. Den veckan var banan helt brun när tävlingen spelades och lovordades. – Jag var där några veckor senare. Då var banan helt grön igen. Det ska mycket till för att gräs ska dö, säger Stig Persson. Han menar att acceptansen EXPERTERNA KOLL PÅ MILJÖ Maria Strandberg är chef för forskningsstiftelsen Sterf inom grönytor och golf. Peter Edman är bankonsulent på SGF med naturoch miljövård som expertområde. FOTO SGF för bruna banor börjat breda ut sig bland golfare. – Det är något vi välkomnar i så fall. En bana behöver inte vara mörkgrön. Den kan ha hög kvalitet ändå och det finns en charm i att banan växlar färg och ger ett mer naturligt intryck och speglar de lokala förhållanden som finns på platsen, säger Peter Edman. För några år sedan försökte man från förbundshåll propagera för att fler skulle välja rödsvingel – ett gräs som inte behöver lika mycket vatten och näring som andra. – Det gör vi fortfarande. Det passar inte på alla banor men där det finns förutsättningar är det ett bra gräs. Rödsvingel ska inte skötas som krypven. Det kräver mindre vatten och mindre näring. Det klarar sig bra under torra förhållanden och kräver mindre bekämpningsmedel. Ur miljösynpunkt är det ett fantastiskt bra alternativ, säger Edman. Problemet är bara att den vanligaste grässorten i Sverige, vitgröe, är aggressiv och har en tendens att äta sig in i grönytor som är sådda med såväl svingel som kryp ven och andra grässorter. Särskilt känsliga punkter är torvor och nedslagsmärken. Där kan vitgröe lätt få fäste. Vitgröen kan vara bra på många sätt men gräset är svagare mot hårda vinterförhållanden och mer känslig för sjukdomar. – Vitgröen kräver mest kväve, näring och vatten. Det är knepigt, det där. Ingen sår sin bana med vitgröe. Alla vill ha svingel eller vengräs men vitgröen invaderar banorna. Efter 10, 15 år har den tagit över. De flesta äldre banor har nog 80 procent vitgröe. Det är inget vi sår utan något vi får, säger Peter Edman. FAKTA GEOCERTIFIERING Miljöverktyget OnCourse gör det enklare för golfklubben att jobba med hållbar utveckling och öka kompetensen. OnCourse Sverige är kostnadsfritt att registrera sig i och använda. Att certifiera och få stämpeln GEO Certified kostar 15 000 kronor. Certifieringen förnyas vart tredje år. OnCourse Sverige ersätter SGF:s miljödiplom. 12 svenska banor är GEO-certifierade: � Forsgårdens GK � Kristianstads GK i Åhus IDAG FINNS DET FORSKNING som kan konstatera att en golfbana kan vara en tillgång för miljön och gynna den biologiska mångfalden. Det finns delar av golfbanan som har en enbart positiv påverkan på miljön. Samtidigt som de negativa miljöeffekterna av skötseln har reducerats kan banans övriga områden – ruffar, vattenhinder, skog – däremot främja den biologiska mångfalden. Johan Colding och Carl Folke, forskare på Beijer Inter