NG Öresund 1
M inns ni Weeds? Tv-serien om den vita, välbärgad
e och vilt stirrande hemmafrun Nancy Botwin i södra Kalifornien som plötsligt blir ensamstående efter sin mans död. För att upprätthålla sin goda ekonomi börjar hon sälja gräs till tonåringar och diverse annat löst folk i sin närvaro. Nancy drivs allt längre ner i fattigdom. Visserligen kommer hon undan med mycket som många andra inte skulle göra, eftersom hon är vit och övre medelklass. Men saker går hela tiden fel ändå. Hon gifter sig med ledaren av en mexikansk kartell och hamnar i en härva av människohandel och heroin. Den berättelsen skulle se helt annorlunda ut idag. Såhär, tretton år senare, hade Weeds tagit sin början där serien slutade och endast handlat om en kavat hemmafru som börjar odla cannabis och drar igång en start-up. En oerhört ointressant berättelse, på alla plan. IDAG SER NÄMLIGEN de populärkulturella narrativen om cannabis annorlunda ut. HBO producerar High Maintanence, på Netflix driver Kathy Bates ett dispensery i klassiskt sitcomformat och Kris Jenner köper cannabisgodis till sin sjuka mamma i Keeping up with the Kardashians. Det förtärs i var och varannan amerikansk tv-serie och film, oftast avslappnat vardagligt och ibland som upptakt till en festlig situation. Det är inte konstigare än att dricka några glas vin förutom att det är mindre farligt, går över fortare och inte lämnar någon bakfylla. PÅ AVSTÅND KANSKE det känns som att legaliseringen av cannabis i USA har hänt väldigt plötsligt eftersom gräskonsumtion snabbt har blivit så mycket mer närvarande i mainstreamkultur, men utvecklingen är resultatet av många års civilrättsligt arbete av gräsrotsrörelser och aktivister. Legalisering drivs idag på från flera olika håll men motiven skiljer sig åt bland aktörerna. Nya ekonomiska möjligheter skapas men de gynnar alla. PÅ SEXTIOTALET KNAPRADE hemmafruar i sig valium för att orka med sina trista, kontrollerade liv. Idag röker dom gräs istället och ser cannabis som en snällare version av ”Mommy’s little helper”. Sällskapet Marijuana moms of Beverly Hills har middagar där en inhyrd kock lagar kyckling stekt i cannabisolja och mammorna testar olika strains efter maten. I ett reportage i Daily Mail säger NR 2, 2018 | NÖJESGUIDEN 23 Cheryl Schuman, värdinna och upphovskvinna till middagarna att hon kämpar mot ett stigma som drabbar cannabisbrukare. Hon vill visa att alla som röker inte alls är ”dirty druggies” utan visst kan vara produktiva samhällsmedborgare. Hon vill tillföra lyx och glamour till cannabiskonsumtionen. Hur hon själv är en ”produktiv” del av samhället som försörjd enprocentare förtäljer inte reportaget. Men det är tydligt att cannabis är trendigt, även hos svinrika soccer moms med högst tveksam människosyn. JACOB PLOWDEN ÄR creative director och grundare av Cannabis Culture Association, en ideell organisation som arbetar med att involvera rasifierade och andra minoriteter i cannabisfrågor och den snabbt växande industrin – just de människorna som hemmafrun i Beverly Hills inte vill förknippas med. – En sak vi måste fråga oss när rörelsen förändras är om vi legaliserar av rätt anledningar. Gör vi det av ekonomiska intressen och för att se till att hemmafruar slipper käka antidepressiva och dämpa sin ångest med vin hela tiden eller gör vi det för att människor har rätt att må bra? FÖR JACOB ÄR legaliseringen en möjlighet att läka de stora sår som USAs krig mot droger har lämnat i fattiga och utsatta områden över hela landet. – Det handlar om en stor grupp människor som inte kommer in på arbetsmarknaden, människor som inte tillåts ta några banklån och inte har tillgång till bostäder på grund av cannabisrelaterade brott. Två eller tre generationer människor som inte har någon som helst möjlighet till ekonomisk stabilitet eller förutsättningar att försörja sig eller sina familjer. ”MINNS NI TV-SERIEN WEEDS OM EN VIT, VÄLBÄRGAD OCH VILT STIRRANDE HEMMAFRU SOM BÖRJAR SÄLJA GRÄS?”