Bowlaren 1
• GREGOR AMINOFF, Förbundsgubbar III Vårt lands m
est populära bowlingledare är utan tvivel stockholmsförbundets ordförande, Gregor Aminoff. Som bankettalare är han strålande och begåvad med en förnämlig humor, varmed han kryddar sina hurtiga anföranden, så att de blir särdeles njutbara. Därtill besitter han en icl{e oäven poetisk ådra. När han vid banketterna halar upp sina papperslappar, varpå han intill sista minuten sl{rivit en massa verser, och ägnar pristagare och funldionärer sin versifierade hyllning, brukar succen bli pyramidal. Med sitt glada och hurtiga uppträdande har han dessutom en enastående förmåga att vinna allas gehör och förtroende. Otaliga är de bowlare, som undrat varför inte Gregor Aminoff är Svenska Bowlingförbundets ordförande. Svaret härpå blir att det inte är bowlarna i gemen som väljer sin landsordförande - eljest skulle Aminoff tvärsäkert få majoritet - utan denne koras av distriktsförbundens ombud och dessa vet, att Gregor Aminoff inte hal' tid att ägna sig åt en så maktpåliggande och arbetskrävande pos€. I sin dagliga gärning som civilingenjör, med byggnadskonstruktion som specialitet, är han nämligen så fullt engagerad att tiden knappast räcker till mera. Oaktat detta är han "på lediga stunder" lärare i Telmislra Högskolan, engagerad på högre post i Hemskyddet, ordförande i Stockholms Bowlingförbund m. m. m. m. Allt detta jäkt bidrar till att Gregor Aminoff endast i allra sista stund kan ägna sig åt bowlingen och alla dess bestyr. Detta har varit till förtret för mången, men måste likväl erkännas att även när Gregor gÖl' något i allra sista minuten så gör han det ordentligt och till full belåtenhet. - Hur kom du att ägna dig åt bowlingen? blev vår första intervjufråga. - Efter avslutade studier år 1921 började jag min första anställning. Där fanns en ingenjör, som var medlem i Fenixklubben Bowlinggillet och han pysslade ofta med bowlingstatistik. Det såg spännande ut och snart ficl{ han med mig i bowlingdansen. Ar 1922 gick jag alltså in i G. B. - Därmed började du väl oc!{så din bana som bowlingIedare? - Det blev i varje fall upptakten. 1924 valdes jag till sekreterare och när G. B. ål' 1927 gick upp i Ibos satt jag kvar som sekreterare till 1936. Blev sedan ordfö· rande 1942 och innehar fortfarande den befattningen. BOWLAREN med glädje. Ligan blev en god magnet för licenseringen, sammanhållningen populär förbundsordförande mellan klubbar och förbundet utvecklades i rätt riktning. Nya hallar har tillkommit och dess utmärkta skötsel har gjort bowlingen trivsam. Utmärkta och energiska styrelsemedlemmar har gjort arbetet lätt för mig och det alltid goda samarbetet utgör en verklig ljuspunkt. - Dina egna framgångar på bowling, banorna? G1'ego1' A?ninoft, Ibos. - Och dina förbundsuppdrag? - Blev styrelsesuppleant i Stockholms Bowlingförbund 1931, v. ordf. 1932 och ordförande 1935. - Revisorssuppleant i Svenska Bowlingförbundet 1932, styrelseledamot och medlem i AU 1940. - Dessutom har jag varit medlem av Stockholms Idrottsförbunds styrelse alltsedan den bestämmelsen tillkom, att specialförbunden däri sImlle vara representerade. Vidare hal' jag varit Svenska Bowlingförbundets ombud vid Riksidrottsförbundets årsmöten. - Man kan väl säga att du varit förbundsordförande under en för bowlingen betydelsefull tidsepok? - Utan överdrift! Stoc!{holmsförbundet - liksom det Svenska - har kunnat glädja sig åt en enastående utveckling, som främst karaktäriserats aven ständigt stegrad medlemssiffra. Ar 1935 hade vi c:a 900 licenserade i Stockholm, nu är siffran över 2.300. Bowlingen har under denna epol{ blivit alltmera populär och utvecklats till verklig sport, där folk från alla samhällsklasser med liv och lust ägnar sig åt dess tjusning. Korporationstanken har samtidigt utvecklats och genom andras energiska medverkan tillfört oss många nya medlemmar. Forna tiders informationsverksamhet minns jag BOWLARE! Vid val av HEDERS- O. SPORTPRISER finner Ni ett rikhaltigt urval hos Juvelerare H. H O LM B E RG 59 REGERINGSGATAN 59 P,·eselllko1·t inlöses! - Inte så mycket att hurra för! Vid utslagningstävlingen "Hjorten" på Fenixhallen för en hel del år sedan lyckades jag som grön junior slå ut en del namnkunniga mästare. VilI{en fröjd! En av mina bästa framgångar uppnåddes i DM 1928, som då gick på tre hallar med 20 minuters mellanrum. Lyc!{ades då Idämma mig in som 5:e man i en verkligt framstående mästarkrets med följande resultat: östermalm 816, l!'enix 752 och Mosebacke 742. Vidare är jag svensk mästare i fyrmanna år 1946 och en gång i ligan inledde jag med 10 strajkar i följd och fick 288 på den serien. Vi vann! - Några minnen från dina utländska bowlingresor? - Tysklandsresan 1936 var rik på upplevelser och efterlämnade många angenäma minnen. Bussresan genom norra Tyskland, Berlin-Dresden-Wernigerode - Hartzområdet - Magdeburg - Berlinolympiaden har kanske mest etsats in i mitt minne. Färg och fest på olympiaden men svensl{arnas insatser i bowlingens VM blev inte så stora som vi hoppats på. Vidare trelandskampen Finland' -Tyskland-Sverige 1941 i Rosavillahallen, som då invigdes. överresan 1 maj var besvärlig. Vi satt fast i isen och måste invänta isbrytare, så det blev för sen ankomst till Abo. Tåget hade gått och vi nödgades i all hast ordna med buss till Helsingfors. Tävlingen en angenäm upplevelse. Sverige vann! Framlidne Harry Lindqvist, AIK, bäst på 861, S. M. Carlsson tvåa på 814. Svenska ministern i Helsingfors var med som åskådare och yttrade till mig: "Så här ska. det vara. Reser man ut för att tävla så ska man också vinna!" Jag minns också finnarnas .enastående hjärtlighet och gästfrihet. - Dina utmärkelser inom bowlingen? - Stockholmsförbundets förtj.-medalj i förgyllt silver 1943, Svenska förbundets förtj.-diplom 1940 och dess förtj.medalj i guld 1943, Stockholms Idrottsförbunds förtj.-medalj i förg. silver, Riksidrottsförbundets förtj.-medalj m. fl. - För att övergå till den .förkättrade Tekniska Kommitten, som förr beskylldes för törnrosasömn. Vad har du att andraga? - Ordförandeskapet i denna kommitte har bjudit på många glädjeämnen men 11