Bowlaren 1
BOWLAREN. - BM-arna mal på och plockar poäng. Nu
var det VKK som fick ge sig för gröntröjorna, som är på tydlig frammarsch. 8574-5264 tyder på en rejäl utklassning. Uno Ericsson var bäst på 785 och sedan var det idel jämna siffror kring 735. Hos gästerna var A. Andersson det stora namnet med 755 och så kom Knut Keijser med 715. Öil61·. NORRA: örta tog sin 9:e ral{a. Avståndet meIlan örta och SKK tycks inte varken tunna eller tänja på sig och det troliga är väl nu sedan SAIK ännu en gång besegrats att örta får försvara exmästarna SKK:s "mästerskapströja". Deras poäng denna gång blev 6210 vilket är ytterligare ett bevis på att svårigheterna som tidigare rått på haIlen nu delvis släppt. Bäst i gänget var överraskande gamle SBwK-aren Wildor Pettersson som förvånade sig själv och de övriga med att "slugga" in 842 poäng. Ytterligare två man klarade pari, nämligen pålitliga B. Lind och F. Seger. I SAIK var som vanligt G. Löfgren den tongivande med 811 i ~käppan. Matchen SKK-öjan, som många gånger tidigare varit glädjedagar för finsmakare i bowlinghaIlen, hade denna gång inte den vanliga karaIdären över sig = seriefinal. SKK höll dessa matchers standard med att nosa på 6100 men däremot tycks öjan ha det mycket svårt att få någon stil på laget. Man frapperas storligen av hur nästan samma besättning från glansåldern så allvarligt tappat stilen. SKK:s 6093 gick över sex fina enheter med poänger över 760 men de andra två hjulen O. Foors och r. Blom var inte fullt lika säkra. B. Westlund toppman i laget på 812 följd av F. Sundberg 796 och B. österberg 795. I öjan kan godkänt endast ges åt B. Mossberg, 769 poäng, som följdes av J. Asberg, 743, och O. Momqvist, 730 poäng. Esset. Fint vandringspris. Utslagningstävlingen om Bowlingcupen för tremannalag över tre serier har fr. o. m. i år gått in i ett nytt skede på så sätt att tidningen Expressen dragit sig tillbaka som medarrangör sedan Wictoria förra året för aIltid lade beslag på vandringspriset. Fredrikshof, som för några år sedan övertog arrangörskapet efter KKS, har sålunda måst skaffa fram ett nytt vandringspris. Detta problem har nu fått en lycklig lösning genom att Olle Klärre, SIS, donerat ett mYcltet dyrbart och förnämligt vandringspris, som kristnats till "Silverstopet" och samtidigt har SIS inträtt som 'medarrangör. Då tävlingen kräver en stor funktionärsstab får det anses lyckligt att dessa två stora klubbar inlett samarbete, vilket utgör garanti för förstklassiga tävlingsarrangemang. Som framgick av tävlingsannonsen i förra numret utgår anmälningstiden till årets tävling om fredag den 16 januari. 6 Gustaf Borirt 60 ar o son, B K Gustaf W. Pe1'STiana, Malmö, f. 19/1 -83, har de senaste 10 åren varit BK Tjanas ordförande och framgångrsikt fört spiran i denna klubb. I gengäld har han fått klubbens hederstecken. Började bowla så sent som 1932, alltså vid närmare 50 års ålder och har därför huvudsakligast bowlat för att, som jubilaren säger, få den härliga och välbehövliga motionen. Han är fullt nöjd med bowlingen av i dag och hal' inga reformförslag som jubil€mmsönskan. G1tstaj B01'in, BKV, 60 å1' elen 20 jan1ta1·i. Göteborgsbowlarnas förre mångårige hövding, Gustaf Borin, BKV, passerar 60:e livsbreddgraden den 20 januari. Hans vagga stod i Stockholm och det var även som ekensgrabb han gjorde sin första bekantskap med bowlingen, då han tillhörde Swithiod. När han av någon anledning flyttade sina bopålar till Göteborg dröjde det inte länge förrän göteborgsbowlarna anammade honom med hull och hår och tog hans ledarbegåvning i anspråk. Duktiga stockholmare får ju finna sig i sådant öde när de hamnar i "bygderna" (h-m). Gustaf Borin var dels med och startade BK Västanfläkt, men nog borde klubben i stället ha kristnats till "östanfläkt", ty det var väl till stor del Borin och övriga stockholmare i klubben som förde med sig de friskaste vindarna. Sedermera blev Gustaf Borin göteborgsförbundets ordförande, ledamot i Svenska Bowlingförbundets styrelse m. m. m. m. Det skulle bli en alltför lång lista att räkna upp alla de förnämliga insatser han under årens lopp gjort för svensk bowling. Har belönats med bl. a. Svenska Bowlingförbundets förtjänstemedalj i silver, men den borde ha varit av ädlare metall. Även BowlareJ;1 har speciell anledning att hyIla och tacka Gustaf Borin. Det var nämligen hans förtjänst att. Bowlaren redan 1938 fick så starkt fäste i Göteborg och det var han som då "hittade" Oke (Ake Hernström), som sedan dess svarat för göteborgsredaktionen och glatt oss med sina "Poänger". Ett litet bevis på hur helhjärtat Gustaf Borin går in för en sak är den fight, som nämnda herrar etablerade då det gällde annons- och prenumerationsanskaffning till Bowlaren. De startade tidigt på morgonen och när de åter sammanträffade några timmar efteråt fick den bjuda på kaffe och bakelser, som lyckats sämst. Gustaf Borins stora kroppsvolym beror kanske till en del på att han under denna tid blev bjuden på alltför många bakelser, eller hur Oke? Gustaf Borin har inte bara varit en framgångsrik bowlingledare - f. n. är han ordförande i den göteborgska veteranklubben - även på bowlingbanorna har han visat stor skicklighet. Sålunda har han bl. a. erövrat en individuell silvermedalj i SM och bland de oförgätliga bowlingminnena är prestationen, att i senaste Malmö-SM avsluta med rekordserien 300. Detta var också nödvändigt för att han skulle slå parl{.amraten Oke och när Gustaf Borin går in för en sak gör han det ordentligt. Han behövde 291 för att vinna och därmed basta. Nu blev det en fullträff även i sista frislaget och namnet inregistrerat i den svenska rekordtabeIlen. Även på andra områden har Gustaf Borin varit framgångsrik. För några dagar sedan, närmare bestämt den 2 januari, besegrade han finske mästaren Böök i schack Det var visserligen i en simultanmatch där Böök mötte 30 man, men Gustaf Borin var en av de fyra segrarna. Kämpen Gustaf Borin blir säkert föremål för välförtjänta och omfattande hyllningar på sin 60-årsdag. Bowlaren hör till de tacksamma och hjärtligaste gratulanterna genom Geben, VM 1954. Rubrikfelsnisse är om möjligt en listigare herre än sin bror tryckfelsnisse. Det är förargliga saker han ställer till med om man inte i brådskan har ögonen med sig ordentligt. I förra numret behagade han sålunda påstå att VM skall gå i Helsingfors 1953, men som H. B. tydligt angav i sin artikel skall årtalet vara 1954. De bowlare, som på grund av den felaktiga rubriken, redan gått i internatträning för VM, kan alltså ta det litet lugnare efter denna rättelse.