Maskinentreprenören 1
www.maskinentreprenoren.se TEKNIK REPORTAGET B en
nie Årdh är inte ensam om att lägga nya rör under Sveriges vägar och gator. Behovet av underhåll och sanering av vårt vattenoch avloppsnät är enormt. Snart sagt varje kommun kämpar med att hinna underhålla och utöka nätet i tillräckligt snabb takt. Det finns rörledningar med över hundra år i backen på sina håll i Sverige. Även om gjutjärnet var rejält dimensionerat när rören lades på plats på mitten av 1800-talet är de nu i slutet av sin livslängd. – På många ställen fungerar näten fint så länge man inte rör dem, konstaterar Johan Persson som är enhetschef vid Tekniska förvaltningens produktionsavdelning i Växjö kommun. Den dag de gamla rören slutligen slammat igen, eller i värsta fall börjar läcka, uppstår problem med besvärliga följdverkningar. Därför står Bennie och hans kolleger i ett dike i ett villaområde i Växjös södra utkant. Här är VA-nätet inte lastgammalt, runt fyrtio år bara, men kraven har ökat med åren och det måste åtgärdas. Huvudsakliga målsättningen för jobbet på Olympiagatan är att öka kapaciteten för dagvattensystemet. Rör och brunnar ska förnyas och samtidigt förändras själva dragningen av hela systemet. – Vi har byggt nya dammar längs med en närliggande gata, berättar produktionsingenjör Kjell Berg, också han vid Tekniska förvaltningen. – Dammarna är utjämningsmagasin som ska fördröja dagvattnet på dess färd mot diket, som sedan leder vattnet från området. På så vis förhindrar vi att diket svämmar över. Kjell berättar att även stora kassetter har grävts ner under marken för att fungera som buffertmagasin för dagvatten. Dagvatten är idag en något oberäknelig faktor. Klimatet har förändrats och det är inte längre norm med stilla dagsregn. I dag kommer regnet istället i stora mängder under kort tid. Då måste dagvattensystemet snabbt kunna svälja nederbörden. Till detta kommer att allt större areal har belagts med hårda ytor som inte kan infiltrera vatten. För ett par år sedan fick växjöborna uppleva hur delar av staden bara på någon timme blev helt oframkomliga. Mitt inne i centrala Växjö svämmade gatorna över och biltrafiken avstannade. Regnet var mycket lokalt, rejält häftigt och gick snabbt över. Men konsekvenserna blev omfattande. – Bland annat hade vi en översvämning vid järnvägsunderfarten vid Linnéparken, minns Johan Persson. Det är ett av våra problemområden i stan eftersom det ligger mycket låglänt. Mats Fridlund är enhetschef vid kommunens VA-avdelning och jobbar med planering av nätet. Han berättar att Växjö kommun genom åren har lagt stor vikt vid att underhålla sitt VA-nät och att förbereda sig för framtiden. – Det intensiva regnet som svämmade över Växjös gator 2014 letade sig också ner i 14 källare. Hade regnet kommit några år tidigare, 2001, så hade vi haft mångdubbelt fler översvämmade villakällare. Mats berättar att Växjö kommun genom åren har gjort omfattande satsningar på sitt VA-system. Här fanns tidigt fasta mätare som i realtid lämnade uppgifter om statusen i dagvattensystemet och här har under senare år kontiMaskinentreprenören 59