TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Skattestorm skakar skogsbruket Skatteverk
ets nya riktlinjer för vilka tillköp av skog som kan klassas som rationaliseringsförvärv möter kritik från skogsägarsidan. Aktiva brukare på orten missgynnas, menar Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult. TEXT: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN DEBATTEN HAR RASAT och kommentarsfälten fyllts sedan Skatteverket i februari publicerade sin nya smalare tolkning om vad som är ett rationaliseringsförvärv av skogsmark. Det är ingen tvekan om att den som får ett tillköp av skog klassat som rationaliseringsförvärv har en fördel. Inom fem år kan den nya ägaren avverka skog och få en stor del av inkomsten skattefri. Pengarna som frigörs kan användas för att betala av på lånet. Bromsar antalet fall Med de nya riktlinjerna blir det svårare att få ett tillköp klassat som rationaliseringsförvärv. I den stundtals heta debatten har siffran nämnts att det kan handla om en minskning med mellan 70 och 80 procent. – Om man bromsar antalet fall som får detta så har man riktat ett grundskott mot skogsbruket. Och det är naturligtvis väldigt olyckligt, säger Urban Rydin som valt att gå vidare för att få detta prövat i skatterättsnämnden. Enligt den nya tolkningen måste den sammanlagda arealen, efter ett tillköp, komma upp i minst 400 hektar för att räknas som ”rationell”. Det betyder i princip att en skogsbrukare som successivt köper till mer mark bara kan räkna med att göra ett enda rationaliseringsförvärv och det är när gränsen 400 hektar passeras. Rationaliseringavdraget, som infördes på 1970-talet, ska stödja utvecklingen mot större och bättre brukningsenheter. Typiskt sett, när grannfastigheten blir till salu, ska den som redan är skogsägare på orten få en fördel gentemot helt nya spekulanter. Enligt statistik från 2011 finns 227 000 brukningsenheter i landet som ägs av fysiska personer. Av dessa brukningsenheter överstiger färre än en procent 400 hektar. Enligt Skatteverkets egen bedömning är därmed mer än 99 procent »Detta är en undantagsregel« TEXT: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN Dan H Andersson, expert på skatteverkets rättsavdelning, säger att skattelättnaden vid tillköp av skog genom rationaliseringsavdrag är en undantagsregel och ingen huvudregel. – MAN HAR ANTAGIT att i stort alla tillköp av skog skulle vara rationaliseringförvärv och det anser inte skatteverket. Man ska nå märkbara rationaliseringseffekter. 20 | Tillväxt Nr 3 2013 Varför just 400 hektar? – Vi har följt de riktlinjer som länstyrelsen i västra Götaland hade för att utfärda rationliseringsintyg. Då hade de gränsen på 400 hektar. Ni har fått kritik för att ni motverkar skogspolitiken när det blir svårare för mindre skogsägare att utöka sin areal. Hur ser ni på det? – Man ska se vad detta är egentligen. I ställningstagandet har vi en punkt som tar upp de 400 hektaren. Typiskt sett så avser det när man har flera fastigheter som inte ligger intill varandra där den enda rationaliseringseffekten är stordriftsfördelar. Köper man av grannen ska man titta på om man kan få andra typer av rationaliseringseffekter. Det kan vara fråga om vägar som kan användas av båda fastigheter för transport av skog. Då kan ni fortfarande klassa köpet som rationaliseringsförvärv? – Ja, i vårt ställningstagande, punkt 4.2 anger vi det. Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult. av det enskilt ägda skogsbruket inte ”rationellt”. – När man försvårar för dem som vill utöka sina arealer motverkar det utvecklingen mot bättre brukningsenheter, påpekar Urban Rydin. Han går så långt att han anser att den nya strängare tolkningen är i strid med den lagreglering den ska förtydliga. Lagstiftaren talar om att åstadkomma ”bättre brukningsenheter”. Inte vad som är rationellt och inte rationellt, menar han. Fåtal förvärv blir 400 hektar – De snöar ju in på en 400 hektars gräns. Men om jag har 100 hektar och köper grannfastigheten på 100 hektar så får jag ju normalt en bättre brukningsenhet. Han påpekar att det inte är så många förvärv som hamnar över gränsen 400 hektar. Medelstorleken för en privatägd skogsfastighet är runt 50 hektar och det betyder att det som blir till salu – och innehavet hos köpare – ofta ligger inom det häradet. – Incitamentet för att skapa bättre brukningsenheter, det tappar man faktiskt här och det är Skatteverket som självsvåldigt går in och åstadkommer en sådan effekt.