TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Hovrättsdom om rotpost överraskar Skogsbo
laget som köpt en rotpost valde att inte avverka ett område med svårare terräng och klenare träd. Nu tvingas skogsägaren återbetala en del av förskottet. TEXT: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN DET ÄR INNEBÖRDEN av en dom i april i Göta hovrätt. Domen har väckt förvåning bland jurister inom skogsnäringen som menar att den kullkastar hävdvunnen praxis för försäljning av rotposter. Otvetydigt ställer den skogsägaren i en svagare position. Ärendet var först uppe i Örebro tingsrätt i maj 2012 och tingrätten dömde då till skogsägarens fördel. Skogsbolaget valde att överklaga till hovrätten som gjorde en helomvändning och dömde till skogsbolagets fördel. Domen har redan fått betydelse vid förlikningsfall i andra delar av Sverige. Skiljedomaren Sven-Axel Bergstrand är kritisk mot att hovrätten väljer att se förskottet som en delbetalning för virket som sedan ska regleras slutligt när avverkningen är gjord. Han menar att förskottet inte kan betraktas som en delbetalning för virket. Istället är det en ersättning för nyttjanderätten, för möjligheten för skogsbolaget att avverka träden inom en avtalad och begränsad tidsperiod. – Det är en upplåten nyttjanderätt, precis som en lokalhyra, enligt en praxis som uttolkats under ett halvsekel. Du har två parter med skyldighet att prestera något. Skogsägarens skyldighet är att låta träden vara reserverade för skogsbolagets räkning och skogsbolagets skyldighet är att avverka hela ytan. Så längre träden står upp är de tillbehör till fast egendom, menar han. De är fortfarande skogsägarens träd. När de fällts förvandlas de till lös egendom, och först då tillhör de virkesköparen. – Hovrätten har gjort en ny tolkning av en princip som gällt under väldigt många år. Avverkningsrättsinnehavare kan nu avverka så mycket de har lust med och sedan begära återbetalning från skogsägaren. Hur kan skogsägaren skydda sig från att behöva betala tillbaka pengar? – Alla standardavtal måste kompletteras med att förskottet inte ska betalas tillbaka. Sven-Axel Bergstrand anser att frågan borde prövas i Högsta domstolen. Svag valuta stärker krisländer Försvagningen av euron kommer att hjälpa krisländerna i euroområdet – Spanien, Grekland, Portugal och Italien – att öka sin export. På så sätt underlättas återhämtningen. BRASILIENS FINANSMINISTER myntade uttrycket valutakrig för några år sedan, när han ansåg att USA och Kina medvetet försvagade sina valutor för att få handelsfördelar. Billigare valuta ger lägre priser på de varor som landet vill sälja på den internationella marknaden. Välkommen försvagning Eurons försvagning är alltså i det besvärliga ekonomiska läget i eurozonen lika välkommen som manna från himlen. Resan neråt för euron kommer sannolikt att fortsätta fram till 2015. Valutan väntas bli betydligt svagare i relation till dollarn de närmaste åren. För att påskynda trenden tror vi att Expansiv penningpolitik ska få fart på Japans utrikeshandel. den Europeiska centralbanken, ECB, inom de närmaste månaderna* kommer att sänka styrräntan ytterligare. Därefter tror vi att styrräntan i eurozonen kommer att ligga kvar på en oförändrad nivå till 2018. Sänkning av styrräntan hos länders centralbanker får framför allt två effekter: Valutans attraktion minskar på världsmarknaden och den kan därför sjunka i värde jämfört med andra valutor. En annan effekt är att det i det egna landet blir billigare att låna pengar med lägre räntor. Lån och investeringar premieras. Faror lurar Men faror lurar bakom en expansiv och generös räntepolitik. Risken för dåliga krediter ökar och hushållen kan lockas att ta lån som visar sig för höga den dag räntan stiger igen. Risken för inflation finns också där. Försvagningen av först den amerikanska dollarn och sedan den japanska yenen före sommaren sågs av vissa som ett försök av dessa länders centralbanker att uppnå orättvisa handelsfördelar. I själva verket är växelkursjusteringar en viktig del av ombalanseringen av den globala ekonomin. Kämpa i motvind Men klart är att krisländerna i Europa kommer att få fortsätta kämpa i motvind såvida inte euron försvagas kraftigt mot andra valutor. Sannolikt kommer detta att ske, men hittills har euron försvagats mindre än vi förväntade oss. Fotnot: ECB:s räntesänkning kommer förmodligen innan denna artikel trycks! Helena Trygg Kommentar, makroekonomi, Handelsbanken hetr01@handelsbanken.se Tillväxt Nr 3 2013 | 21 FOTO: KAZUHIRO NOGI/SCANPIX