GLAS 1
ATT BYGGA FÖR TRYGGHET OCH HÄLSA Det som känns me
n inte syns Text: Johanna Lundberg och Shira Jacobs Illustration: Elias Khasho ” Hur bygger man ett område där människor faktiskt vill bo? Frågan torde vara välkänd för arkitekter och samhällsplanerare, eftersom den rör en av de mest grundläggande aspekterna av boendemiljö – upplevelsen av trygghet. En litteratursökning visar att det finns en relation mellan fysisk planering och aspekter på social hållbarhet som inte går att förneka – kvaliteten på och utformningen av den fysiska miljön är faktorer som faktiskt påverkar känslan av trygghet och välbefinnande. Därmed påverkar de även människors hälsa. ”Trygghet i boendemiljön är ett grundläggande mänskligt behov och kan vara en förutsättning för hälsa, men det finns få publicerade studier utifrån de boendes perspektiv. Trots att folkhälsoforskning i ett historiskt perspektiv har studerat samband mellan boendemiljö och hälsa finns det fortfarande ett behov av studier om hur förhållanden i boendemiljön påverkar boendetrivsel.” (Kullberg, 2010, s 70). Mått och metoder för att ringa in upplevelsen i frågor som rör trygghet, välbefinnande och hälsa är centrala inom området social hållbarhet. Arkitekter och teknikkonsulter arbetar ofta aktivt med utveckling av olika 42 GLAS 3.2015 / att bygga för trygghet och hälsa / GÅ UT PÅ PLATS OCH IAKTTA VAD SOM FUNGERAR OCH VAD SOM INTE FUNGERAR, OCH LÄR FRÅN VERKLIGHETEN. TITTA UT FRÅN DINA FÖNSTER, TILLBRINGA TID PÅ GATOR OCH TORG OCH SE HUR FOLK I PRAKTIKEN UTNYTTJAR UTRYMMEN, TA LÄRDOM AV DETTA OCH ANVÄND DENNA LÄRDOM. Jane Jacobs, författare och arkitektur och stadsplaneringskritiker (sagt för 50 år sedan) metoder såsom etnografiska fallstudier, trygghetsmätningar, boendedialoger och mentala kartor. Planering av den fysiska miljön utifrån ett ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv borde även innehålla en självklar dimension av social hållbarhet. Tydligare metoder och processer behövs för att lättare kunna införliva ett sådant perspektiv i fler urbana utvecklingsprojekt framöver. Ämnet ”trygghet i det fysiska rummet” är stort och kan närmas från olika håll. Man kan välja att titta på den fysiska gestaltningen av rummet och hur det spelar in mot upplevelsen av trygghet. Eller så kan man studera den upplevda (subjektivt upplevda) miljön hos de boende, och se hur deras intryck samvarierar med trygghetskänslor. Begreppet trygghet kan därtill omnämnas på olika sätt. Vanligt är perception of safety, som oftast används i bemärkelsen ”frånvaro av risken för att bli fysiskt attackerad”. Andra betydelser som tillskrivs begreppet trygghet är att det används som en ekvivalent till social trust eller socialt kapital, som visar på andelen tillit mellan människorna i ett område, vilket kan yttra sig i en känsla av trygghet och trivsel (residential wellbeing). Framförallt talar man om trygghet som någonting som individen själv uppfattar och bedömer utifrån sin egen sociala och ekonomiska situation – det är en psykosocial faktor, det vill säga ett psykologiskt tillstånd som influeras av den sociala miljön. Kopplingar mellan boendemiljön och hur den upplevs har även visat sig variera beroende på en individs socioekonomiska situation och hur sårbar eller trygg individen känner sig i denna. Dessa frågor borde ha en mer framträdande roll inom stadsplanering, inte minst när det gäller förtätningsprocesser i områden där de boende har olika socioekonomiska förutsättningar men nu ska länkas samman till nya enheter. Trygghet i den fysiska miljön är resultatet av en kombination av olika faktorer, där fysisk gestaltning ingår som en del. Uppbyggnaden av ett gaturum har stor betydelse för hur människor väljer att röra sig och det har i sin tur i hög grad samband med upplevelsen av trygghet. Byggnader med öppna fasader och med fysiska detaljer på gatuplanet verkar höja graden av aktivitet och rörelse hos människorna som passerar. Den som kan sin Jane Jacobs vet att eyes on the street är en trygghetsfaktor vad gäller utformningen av det fysiska rummet, liksom begreppet transparency.