GLAS 1
Också människors val att röra sig till vardags i
det fysiska rummet har samband med upplevelsen av trygghet. Ett antal studier visar att människor generellt sett väger trygghet mot tid när de ska fatta beslut om huruvida de kan gena genom parken eller tunneln istället för att ta en längre omväg. Vilken väg folk väljer att gå hem från jobbet eller till mataffären påverkas av hur stråket ser ut: Är det välbelyst? Är det hårt trafikerat? Är möjligheterna för att överblicka området goda? Hur många andra människor rör sig i omgivningen och vad gör de? Vad gäller närområdet finns en bred kunskapsbas kring individens uppfattningar om och intryck av boendemiljön och hur dessa i sin tur påverkar beteenden och känslor. Forskare som studerar neighborhood effects menar att de boendes uppfattning om området de bor i, till exempel i form av upplevd trygghet eller otrygghet, kan bidra till hälsokonsekvenser i sig självt. Alltså effekter som är fristående från de effekter som vanligen kan förknippas med individers och gruppers socioekonomiska status. Det finns således ett tydligt samband mellan den fysiska miljön å ena sidan, och mentalt välbefinnande eller hälsa å den andra, som beror av flera olika faktorer. Trångboddhet och avsaknad av gröna ytor och kommunala serviceenheter, buller och störande ljud samt rädsla för brott och känsla av otrygghet är några av de starkaste faktorerna. Man behöver därför arbeta på flera olika fronter med förbättring av boendemiljön i syfte att öka tryggheten hos de boende – med allt från det estetiska intrycket till social integration och tilliten i området. En av mycket få större studier om boendemiljö och upplevd trygghet i ett folkhälsoperspektiv har gjorts av Kullberg (2010) som i sin avhandling ”My home is my castle – residential well-being and perceived safety in different types of housing areas in Sweden” har studerat faktorer som kunnat associeras med boendetrivsel och upplevd trygghet i olika typer av bostadsområden. Analysen av de boendes skattningar visade att en stabil social struktur i bostadsområdet ansågs vara den viktigaste förutsättningen för en trygg boendemiljö. Resultaten indikerade även att ett bostadsområdes rykte är starkt associerat till otrygghetsrelaterade problem, boendetrivsel och social tillit i boendemiljön. Bostadsområdets rykte kan därmed vara en viktig och sannolikt underskattad dimension för att utveckla boendetrivsel och upplevd trygghet, där åtgärder som strategisk kommunikation och riktad marknadsföring kan ha en plats. / Johanna Lundberg är Fil Dr i folkhälsovetenskap och jobbar på Sweco Strategy med utveckling av metoder för att stärka och följa upp social hållbarhet i urbana miljöer. Shira Jacobs är landskapsarkitekt på Tengbom och arbetar med sociala hållbarhetsaspekter inom fysisk planering. Fullständiga referenser återfinns i rapporten ”Fysisk planering och trygghet – en litteraturöversikt” som är ett samarbete mellan Sweco och Stockholms läns landsting 2013 (Hans Brattström, TMR). GLAS 3.2015 / att bygga för trygghet och hälsa / 43